Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 00 § 94- Processen i Riksrätten.
Men riksrätten kan, liksom andra domstolar, i fall någon är
dit instämd, medgifva den tilltalade viss tid till att bereda sig på
sitt försvar.
Angående sjelfva ransakningen är att särskildt märka, dels
att parterna måste inställa sig personligen, dels ock att
förhandlingen inför rätten icke är offentlig. För öfrigt fortgår
ransakningen i vanlig ordning. Parterna fä göra de invändningar, de
vilja, yttra sig i saken och förebringa den bevisning, de akta
nödig. Begäres uppskof, beviljas det, om skäl dertill förefinnes.
Vilja parterna afgifva skriftliga yttranden, äro de dertill
berättigade här såsom i andra brottmål. Sedan åklagaren framstält
sitt slutpåstående, eger den tilltalade att deröfver förklara sig.
Sedan ransakningen sålunda är slutad, sker omröstning till
dom i vanlig ordning. Och när rätten fattat sitt beslut i saken,
skall det af kunnas för öppna dörrar.
Riksrättens dom kan vara antingen fällande eller icke
fällande. Och det har blifvit satt i fråga, om i senare fallet
re-konventionstalan kan anställas. Härom torde kunna sägas, att,
derest sådan talan för öfrigt är befogad, så kan den äfven
anställas efter riksrättens dom, i fall justitieombudsmannen eller
justitiekansleren väckt åtalet på eget ansvar. Desse embetsmän
äro då i detta afseende likstälde med andre allmänna åklagare.
Har deremot justitieombudsmannen utfört åtal efter
konstitutionsutskottets uppdrag, sä synes den tilltalade icke kunna väcka
re-konventionstalan, så vida icke justitieombudsmannen öfverskridit
sitt uppdrag eller utfört det pä ett straffbart sätt. Men vare
sig riksrättens dom är fällande eller icke, «har ingen makt att
ändra den, konungen dock obetaget att göra nåd, hvilken likväl
icke må sträcka sig till den dömdes återinsättande i rikets tjenst .
Häraf finner man, att riksrättens dom i någon mån inskränker
konungens rätt att gifva nåd. Hvaruti denna inskränkning
består, visar sig snart, om man tager i betraktande beskaffenheten
af de straff, riksrätten kan ådorna. Den dömde kan vara fäld
till något allmänt straff utöfver straffet för embetsbrott. Genom
benådning kan konungen befria den dömde från det allmänna
straffet, men icke från det ålagda särskilda straffet för embetsbrott.
Detta sist nämnda kan enligt de lagrum, som på hithörande fall äro
tillämpliga, bestå deruti, att den anklagade antingen dömes
förlustig innehafvande embete, eller, i fall han är ledamot af stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
