- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 5. Den nordiska förvaltningsrätten av Hugo Blomberg /
7

(1878-1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 § 4- Statsrådet och dess särskilda ledamöter.



ministerkonferenser, i hvilka äfven den särskilda ministern enligt
regeln meddelar sig med sina ämbetsbröder angående tillsättandet af
viktigare ämbeten och andra till hans ministerium hörande ärenden
af större betydelse1. Dylika förberedande öfverläggningar mellan
statsrådets ledamöter förekomma äfven en och annan gång i Norge;
för sådana ha till och med ledamöter af statsrådsafdelningen i
Stockholm kallats till Kristiania.

Med hänsyn till statsförvaltningen erhåller emellertid statsrådet
sin största betydelse genom den befattning med handläggningen af
särskilda grupper af ärenden, som anförtrotts åt vissa dess ledamöter
såsom departementschefer i Sverige och Norge och ministrar i
Danmark. Ärendena äro nämligen efter beskaffenheten fördelade på
särskilda grenar af förvaltningen, hvilka i Sverige och Norge betecknas
med departement och i Danmark med ministerium. Dessa
ord utmärka också de skilda afdelningar af regeringen, som hafva
att handlägga dessa olika slag af ärenden. I Sverige har hvarje
departementschef att förestå ett sådant departement; de norska
statsdepartementen äro sju, som också förestås af hvar sin chef; de
danska ministerierna äro åtta, då ministeriet för Island medräknas.

Indelningen i departement och ministerier, som i Danmark och
Norge bestämmes af konungen och endast för Sverige blifvit
grundlagsstadgad, är väl icke fullkomligt lika i alla tre landen,
men i hufvudsak är den dock öfverensstämmande.
Utrikesdepartement finnes i Sverige och Danmark, men saknas i Norge,
hvars utrikes angelägenheter till följd af föreningen med Sverige
skötas genom det svenska utrikesdepartementet. För rättsväsendet
finnes i alla tre landen särskild afdelning af regeringen,
Justitiedepartementet i Sverige, Justits- og politi-departementet
i Norge och Justitsministeriet i Danmark. Frågor rörande
den andliga kulturens vårdande höra i Sverige under
Ecklesiastikdepartementet, i Norge under Kirke- og
Undervisningsdepartementet och i Danmark under Ministeriet for
Kirke-og Undervisnings væsenet. Den inre civila förvaltningen har
i Sverige anförtrotts åt Civildepartementet2, i Norge och

1 Naumann, II: i, 70—86. Matzen, II 104—117.

2 Enligt 1885 års hvilande grundlagsförslag skall ur civildepartementet
utbrytas ett nytt departement, Landtbruks-, industri- och
handelsdepartementet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/5/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free