Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 6. Särskilda centrala ärabetsmyndigheter.
25
eller angifvelser mot uppbördsmän om tillgrepp och
förskingring af dem anförtrodda medel, besvär i fråga om
beskattningsförfattningars tillämpning och verkställighet, besvär öfver
be-skattningsnämdernas beslut i taxeringsärenden, besvär i vissa
fattigvårdsmål m. m. d. Inom kammarrätten verkställas också
genom dess revisionsafdelning granskning af alla statens och
allmänna inrättningars räkenskaper, i afseende å hvilka ej
annorledes är förordnadt.
Dessa angelägenheter skötas öfver hufvud i Norge af
revisionsdepartementet och i Danmark af finansministeriets
regnskabsrevi-sion och decision.
I alla tre landen finnas för insamlande och bearbetande af
uppgifter tillhörande den officiella statistiken särskilda centrala
organ: Statistiska centralbyråer i Sverige och Norge samt
Statistisk byrå i Danmark, hvilken sistnämda omedelbart
sorterar under finansministern. De svenska och norska statistiska
centralbyråerna lyda under inrikes departementen, sv. Instr. 7
nov. 1879, n. Res. 2 aug. 1877, d. Res. 10 sept. 1875. I
Sverige finnes utom den verkställande statistiska centralbyrån
äfven en rådplägande församling, Statistiska
tabellkommissionen, som har att uppgöra planer för materialets insamlande
och bearbetande, sv. Instr. 22 okt. 1886.
De centrala förvaltningsmyndigheternas inre organisation är i
många afseenden skiftande och olikartad. De olika verken äro
nämligen antingen ordnade efter den gamla kollegiiprincipen eller
med tillämpning af byrå- eller enrådighets grundsatsen eller också
med tillämpning af båda.
I Norge och Danmark är det emellertid rena undantag, att
den kollegiala formen i någon mån ännu tillämpas; enligt regeln
är verkets chef ensam beslutande. Ifrån denna regel utgöra
emellertid dels det danska Sundhedskollegiet dels också de s. k.
kommissioner, som, enligt hvad den föregående framställningen visat,
finnas ordnade för olika uppgifter, undantag.
Af de svenska centrala verken äro några af de äldre ännu
sammansatta efter kollegiisystemet och utgöras af chef, som benämnes
President, och bisittare, som kallas råd; till denna grupp
höra Kommerskollegium, Kammarkollegium och Kammarrätten.
Några af de gamla kollegiala verken hafva genom senare
reorganisationer i väsentlig mån förlorat sin forna kollegiikaraktär,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
