- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 5. Den nordiska förvaltningsrätten av Hugo Blomberg /
27

(1878-1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 6. Särskilda centrala ärabetsmyndigheter.

27

af eget initiativ eller på K. M:ts befallning; d) att förvalta
penningmedel; e) att upprätta förslag till tjänster och att i vissa
fall utnämna till lägre sådana; f) att öfva allmän tillsyn öfver
underordnade myndigheter och disciplinär myndighet öfver vissa
verkets tjänstemän; g) att pröfva och afgöra lagligheten eller
lämpligheten af underordnades åtgärder och att sålunda vara
instanser vid afgörandet af tvistiga administrativa mål.

Den själfständighet som sålunda inrymts åt de svenska
centrala verken frigör dem emellertid alldeles icke från den ställning
af underordnade, som de intaga. De måste sålunda alltid vid sin
verksamhet ställa sig till noggrann efterrättelse utfärdade stadgar,
instruktioner och reglementen samt lyda K. M:ts bud och
befallningar, sv. R. F. § 47; de särskilda departementscheferna
äro äfven berättigade att, när de finna nödigt, bevista sessionerna
i de verk, som lyda under hvars och ens departement och
deltaga i öfverläggningarne, K. Cirk. 18 maj 18491.

Då i Norge och Danmark undantagsvis vissa
förvaltningsgrenar utsöndrats från vederbörande departements eller ministerii
egen handläggning och anförtrotts åt särskilda centrala organ,
så beror det af de närmare bestämmelserna för dessa organ, deras
instruktioner o. d., huruvida deras själfständiga myndighet skall hafva
större eller mindre utsträckning. En sådan ställning intaga i
Norge: Medicinaldirektøren, Justerdirektøren, Kanaldirektören,
Havnedirektøren, Fyrdirektören, Veidirektøren, Statsbanestyrelsen,
Telegrafdirektören, Arméintendanten, Generalchirurgen och
Ge-neralkrigskommissæren. De älsta af dessa styrelser, havne-,
fyr-, kanal- och veidirektörerne, hafva en ytterst begränsad
själfständighet, hvaremot flera af de yngre, särskildt statsbanestyrelsen
och telegrafdirektören, hafva en mycket omfattande myndighet
inom deras förvaltningsområde. I Danmark kunna såsom sådana
själfständiga organ särskildt påpekas: Sundhedskollegiet samt
generaldirektørerne for skattevæsenet, telegrafvæsenet och
statsbanerne.

1 jfr. Rabenius, I 32 o. fif. Genomförda reformförslag med hänsyn till
de svenska styrelseverken innehållas i komitébetänkande rörande reglering af
rikets styrelseverk d. 26 maj 122, 1823 års särskilda utskotts
betänkande med anledning däraf, Hartmansdorff, Förslag till inrättningen af
Sveriges statsförvaltning I, II, och komitébetänkande ang. förändrad
organisation af rikets styrelse- och förvaltningsverk d. 26 maj 1859.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/5/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free