Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 9- Landtregeringen och Overøvrigheden.
33
däremot konungens befallningshafvande vaka öfver de civila
domarnes bringande till verkställighet och ega en ganska
omfattande verksamhet såsom öfverordnade exekutiva myndigheter,
sv. Landsh. instr. §§ 13, 14, Instr. f. öfverståthållareämbetet §§
9—ii, U. L. § i.
Med afseende å de kriminella målen tillkommer det
konungens befallningshafvande och amtmændene icke blott att tillse,
att brott, som lyda under offentligt åtal, varda i laga ordning
beifrade — amtmændenes uppgift i detta hänseende är
betydelsefullare än konungens befallningshafvandes, enär de förra
inne-hafva den egentliga åtalsmyndigheten, hvaremot de senare
förnämligast skola öfvervaka, att underordnade i detta afseende göra
sin skyldighet — och att straffdomar appelleras eller
verkställas, jfr. § 31, utan det är äfven deras sak, att, så snart icke
genom särskilda stadganden undantag gjorts, fatta nödiga beslut,
då bötesstraff till följd af uteblifven betalning skall förvandlas
till fängelsestraff eller då det ådömda fängelsestraffet skall
utbytas mot annat fängelsestraff, sv. Straffl. 2: 13, L. 16 maj 1884,
K. F. 30 dec. 1876, n. Straffel. Kap. 2 §§ 22, 30, d. Straffel.
§ 30, L. 16 febr. 1866, Just. Min. Skr. 2 nov. 1872. Slutligen
skola de öfva tillsyn öfver fängelseväsendet och
fångvårdsanstalterna inom distriktet. Detta gäller dock i Norge icke om
straff-arbetsanstalterna, och i Danmark har amtmanden såsom sådan
icke att skaffa med statens straffanstalter, sv. Landsh. instr. §
30 n. L. 13 okt. 1847 § 24> cl. Fdg. 5 april 1793 § 2,
Cirk. 28 jan. 1869, 18 maj 1870, 24 dec. 1879.
3. I Norge och Danmark ega amtmændene jämväl att
meddela åtskilliga resolutioner och medgifvanden med hänsyn till
personliga och familjeförhållanden och att i allmänhet utöfva
statens suprema tutela, då ej annorlunda stadgats. De kunna
sålunda tillåta «separation fra bord og seng» åt makar, som
därom äro ense, Fdg. 23 maj 1800 II § 5 jfr. Fdg. 14 sept.
1798 § 6 d, och ega att skydda barn mot groft missbruk af
föräldramakten, N. L. 3—18—4, D. L. 3 —16—41, att taga
barn från föräldrarne på grund af dessas vandel, d. Fdg. 5 juli
1803 f. Kbst. § 7, f. Land. § 11, och att bestämma,
hvilkendera af makarne må i händelse af separation eller skilsmässa
1 Collett, Familieret (5 Udg.) 227, 271.
Nordisk Retsencyklopædi. V.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
