Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
§ ro. Landtstaten och Underøvrigheden på landsbygden etc. 42
På den norska landsbygden utgöres underøvrigheden af
fogderne i deras särskilda distrikt. De utöfva till följd däraf
under overøvrighedens tillsyn den egentliga polismyndigheten
och hafva sålunda en icke obetydlig själfständig beslutande rätt,
särskildt rätt att anställa åtal för polisförbrytelser och en viss
mindre skarpt begränsad befogenhet att utfärda föreskrifter, som
afse ordningens upprätthållande; fogderne, som äfven ha att sköta
uppbörden af allmänna medel och ega att göra
utbetalningar efter finansdepartementets och i undantagsfall amtmandens
anvisningar på fogdekassen, skola bringa domar och
offentliga förlikningar till verkställighet m. m., biträdas af
lensmændene inom deras distrikt; lensmanden är politi- och retsbetjent,
verkställer stämningar och utpantningar samt deltar i många
ju-diciella «skjönsforretninger», han må också å fogdens begäran
och å dennes vägnar exekvera domar och hålla allmän uppbörd,
n. Fdg. 18 april 1781, 25 mars 1795, Res. 12 aug. 1837, l7
Jan-1848, 19 april 1849, L. 15 april 1882 §§ 9, 14, 61, 30. juni 1884.
På den danska landsbygden är herredsfogden eller
birkedommeren, som är ortens underdomare, underøvrighed och har
att med biträde af sognefogder i de särskilda socknarne i
allmänhet öfvervaka lagarnas efterlefnad, ombestyra polisväsendet,
exekvera domar, verkställa utpantningar, o. d., d. L. 8 juli 1840
§§ 11—22, 26, 27, 13 april 1851 §§ 3, 6, 29 dec. 1857 § 1,
29 mars 1873 §§ 3—9, Fdg. 25 mars 1791 § 27, 11 nov. 1791,
14 maj 1845 § 10.
I de svenska städerna är magistraten det lokala
styrelseorganet. I magistraten, som är en kollegial myndighet och
som jämväl under namn af rådstufvurätt (sammansättningen är
dock icke alldeles lika) utöfvar rättskipningen i staden, sitta
borgmästaren, som är ordförande, och en eller flera rådmän
jämte en magistratssekreterare, då sådan finnes. Såsom
statsförvaltningsmyndighet har magistraten att ombestyra att domar och
utslag bringas till verkställighet och att i allmänhet vara
öfver-exekutor, att handhafva uppbördsväsendet och allt hvad till
säkerhets-, ordnings-, sundhets- och sedlighetspolisen hör m. m.
dyl. samt att öfva en viss kontrollerande verksamhet med
afseende å de rent kommunala myndigheterna. I några städer
utöfvas den närmaste ledningen af polisärendena af en rådman, som
nämnes polismästare; i Stockholm och Göteborg skötas polis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
