- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 5. Den nordiska förvaltningsrätten av Hugo Blomberg /
48

(1878-1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

§ ii. Förvaltningsorganens inbördes ställning. 48

person än den klagande, kan i Norge icke ifrågakomma och
sålunda klagan öfver en tjänstetillsättning genom en underordnad
myndighet ej föras. I Danmark kan ej häller sådan klagan
gärna föras, så vidt ej något formellt lagbrott egt rum.

Af det anförda följer, att de underordnade förvaltande
myndigheternas beslut i Norge og Danmark omedelbart blifva gällande.
Från denna allmänna regel finnas emellertid undantag, i det
att med afseende å några beslut och åtgärder öfverordnad
myndighets fastställelse, approbation, uttryckligen föreskrifvits, se t. ex.
n. L. om det höiere Skolevæsen 17 juni 1860 § 48, L. 3 juni
1882 § i, 18 juni 1884 f. Kbst. §§ 7, 11, 15, f. Land §§ 5,
13, d. Landkmnl. § 33, Kbstkml. § 12 1.

Likasom i allmänhet en öfverordnad myndighet bör
undvika att godtyckligt och obehörigt ingripa på det
verksamhetsområde, som anvisats åt en underordnad, så böra okså
sido-ordnade myndigheter omsorgsfullt söka respektera hvarandras
kompetens. Men huru noga man än söker att genom
instruktioner, reglementen och föreskrifter bestämma arten och
omfattningen af de ärenden, som hvarje förvaltningsorgan har att
handlägga, så kan dock lätt inträffa, att tvekan uppstår hos en
myndighet, huru vida den är kompetent att upptaga ett visst
ärende till handläggning eller ej. Att begära ofverordnad
myndighets utlåtande öfver spörsmålet är en utväg. Och afgör
myndigheten själf frågan, så kan högre myndighets pröfning
genom besvär påkallas. Skulle nu kompetensspörsmålet
framträda under den formen, att två sidoordnade
administrationsmyndigheter båda förklara sig antingen kompetenta eller
inkompetenta att handlägga samma ärende, sä uppstå betänkliga
svårigheter, ty i det förra fallet kunna de sidoordnade
myndigheterna afgöra saken på olika sätt och i det senare kan ett ärende
åtminstene tills vidare komma att blifva obehandladt och
oafgjordt. Emellertid måste det anses tillkomma närmast högre
myndighet, som är öfverordnad båda, och i sista hand regeringen
att slita kompetenstvisten.

Rörande förhållandet mellan de administrativa myndigheterna
och domstolarne hänvisas till statsrätten.2

1 Aschehoug, Nord. Retsencyklopædi I, 331—335, Aschehoug II:I
261 o. följ. 11:2 256 o. följ., Collett, I 179—185, Holck, Fv. R.: 32—34.

2 Aschehoug, Nord. Retsencyklopædi I, 421—435.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/5/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free