Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5°
§ 13- Den kommunala lagstiftningen.
började i allmänhet att aftaga redan under den senare medeltiden
och undanträngdes i nyare tider åtminstone på landsbygden nästan
fullständigt under det oaflåtliga arbetet att samla all makt i
samhället hos regeringsmyndigheten och dess omedelbara organ,
ämbetsmännen. Icke ens då i Sverige under den s. k.
frihetstiden folkrepresentationen tillvällade sig den högsta makten i
staten, visade denna någon lust att i den meningen decentralisera
förvaltningen, att den sökte i de kommunala samfunden utveckla
organ för lokal själfstyrelse. Endast städerna lyckades att i
formerna för styrelse och förvaltning bibehålla vissa drag af en
mera genomförd kommunal själfständighet. I värt århundrade
har emellertid krafvet på utveckling af kommunalt lif och
själfstyrelse framträdt med en ständigt växande styrka.
I den mån statsförfattningarne blifvit bygda på grundsatsen
om statsborgarenas direkta medverkan vid statens arbete för sina
många syftemål, så har man ock kommit till klarare insigt om
nödvändigheten att indraga de kommunala samfunden såsom
verkande organ i statens tjänst. Därigenom att de gemensamma
ändamål, som till en enhet sammanknyta kommunernas
medlemmar, äro statsändamål, så blifva kommunerna leder i
statsförvaltningens organism och måste såsom sådana hemta sitt berättigande
från statens lagstiftning. Det är sålunda icke genom autonomiska
bestämmelser, som kommunerna i de moderna samhällena vunnit
sin organisation och sina befogenheter, utan på grund af
staternas lagstiftning. Så har äfven förhållandet varit i de -nordiska
landen.
Genom det omedelbara sambandet med förvaltningen har i
Sverige den kommunala lagstiftningen länge tillhört området för
konungens ekonomiska lagstiftningsrätt. Men likasom K, M:t
redan understälde de uppgjorda förslagen till de nu gällande
kommunallagarne riksdagens pröfning, så skola nu också gr
und-lagsenligt, sv. R. F. § 57, kommunallagarne i Sverige af
konung och riksdag gemensamt stiftas. Äfven i Norge och
Danmark lyda de kommunala lagarne likasom andra lagar under
de vanliga lagstiftningsfaktorerna, konung och representation, jfr.
D. G. § 91.
I Sverige hade redan 1817 de många olika
specialstadgan-dena rörande kommunala förhållanden sammanfattats i en
«förordning ang. socknestämmor och kyrkoråd» och denna ersattes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
