Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;6 § 17- Stadskommunerna.
män och betjänte, som äro räkenskaps- och redovisningsskyldige
inför kommunen, sv. F. K. S. § 29; n. Formandskabsl. K. § 5.
Beslägtade i upp- och nedstiganda linie få lika litet samtidigt
sitta i den danska stadskommunens representation som i en
landskommuns, d. Kbstkmnl. § 6 jfr. § 2 För valbarhet till
ledamot af hälsovårds- och byggnadsnämd äro vilkoren desamma
som för valbarhet till stadsfullmäktig, sv. Hälsovårdsstadga 25
sept. 1874 § i, m. 4; Byggnadsstadga f. rikets städer 8 maj
1874 § 3, m. 7. Till drätselkammarledamot är hvar och en af
stadens röstberättigade män valbar, sv. F. K. S. § 56; K. Br.
3 mars 1863. För ledamotskap af fattigvårdsstyrelse äro
särskilda behörighetsvilkor lika litet stadgade med hänsyn till
stads-som landskommun.
Skyldigheten att emottaga och utföra kommunala uppdrag
är i allmänhet på samma sätt bestämd i stadskommunen som
inom landskommunen, sv. F. K. S. §§ 30, 40; n.
Formandskabsl. K. §§ 13, 15; d. Kbstkmnl. § 9; jfr. sid. 71.
Under tidigare skeden af städernas kommunala utveckling
utgjorde äfven magistraten en företrädesvis kommunal
institution. Enligt de nu gällande kommunallagarne har väl i
allmänhet det kommunala lifvet klädt sig i nya former och
magistraternas kommunala betydelse minskats, men i vissa afseenden kunna
ännu magistraterna i städerna sägas förena med sin ställning
såsom organ för den allmänna statsförvaltningen jämväl vissa
egenskaper, som äro utmärkande för den kommunala själfstyreisens
organ. Först och främst är ännu icke magistratens egenskap att
vara bildad genom kommunala val fullkomligt försvunnen. I
Norge och i Danmarks flesta städer utöfva visserligen ämbetsmän,
som af konungen utses oberoende af hvarje stadskommunens
medverkan, magistratens befogenheter, men hvad de svenska
städernas magistrater angår bestämmes tillsättandet mer eller mindre
fullständigt genom kommunens val. — Borgmästare utnämnas
sålunda af K. M:t inom tremannaförslag, som genom val
upprättats af stadens vid riksdagsmannaval till Andra kammaren
röstberättigade medlemmar med tillämpande af en röstskala, om
hvilken dessa kunna förena sig, sv. R. F. § 31; rådmän och
magistratssekreterare i de öfriga städerna väljas af
stadsfullmäktige eller allmän rådstuga, men för de valde utfärdas fullmakt af
konungens befallningshafvande. Då borgerliga rådmän förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
