Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 26. Statstjänarenas skyldigheter.
I43
sv. Str.-L. 25: 5, n. Straffel. 24: 16, d. Strafifel. §§ 118, 120.
I Sverige och Danmark får ej häller statstjänaren eljes emottaga
eller betinga sig gåfva, sammanskott eller fördel, hvartill han är
oberättigad, sv. Str.-L. 25: 5, 6, d. Strafifel. § 117; i Norge
blir däremot ett sådant tillvägagående af statstjänaren endast i
det fall straffbart, att statstjänaren kan anses därvid till egen
fördel hafva missbrukat sin ställning, n. Straffel. 24: 27, jfr. milit.
Strafifel. 23 mars 1866 § 130. I Sverige är också särskildt straff
stadgadt för den statstjänare, som utan konungens tillstånd
mottager gåfva eller förläning af främmande makt, sv. Str.-L. 25:
8, jfr 8: 15 1.
Till ett troget skötande af statstjänst hör slutligen att
ådagalägga tystlåtenhet i ämbetsärenden. I Norge och Danmark har
sålunda i allmänhet straff stadgats för uppenbarande af sådant,
som till ämbetsutöfningen hör och hemligt bör hållas, n. Strafifel.
24: 24. 25, d. Strafifel. § 139, jfr. 144. Danska och norska
bestallinger hafva förut innehållit åläggande af tystlåtenhet i
ämbetsärenden, likasom en likartad allmän förpliktelse tillförene äfven
framhölls i den svenska ämbets- och tjänsteeden. Och ännu
gälla i alla tre landen åtskilliga speciella bestämmelser och
föreskrifter genom hvilka tystlåtenhet ålägges. Så måste hvar
och en, som på grund af sin offentliga ställning känner statens
hemliga underhandlingar, rådslag eller beslut i ärende, därå
rikets säkerhet eller rätt emot främmande makt beror, därom
iakttaga strängaste tystnad, sv. Str.-L. 8: 18, Tr. F. § 3, n. Straffel.
9: 9, d. Strafifel. § 80. I Sverige är domaren förpliktad att
hvarken förr än domen afsäges eller sedan uppenbara dem, som
till rätta gå, de rådslag, som rätten inom lyckta dörrar håller,
sv. R. B. 1: 7; i Danmark må ingen, som är tillstädes vid
votering i höjesteret eller rigsret, gifva upplysningar om voteringen,
då denna icke i enlighet med rättens beslut skett offentligt,
och i Norge gäller fortfarande ett liknande förbud med afseende
å rigsretten, hvaremot det upphäfts beträffande höjesteret, n. L.
ii april 1863 §5 jfr. Höjesteretsl. 12 sept. 1818 §23, L. 7 juli
1828 § 8, d. Instr. 7 dec. 1771 § 13, L. 8 mars 1856 jfr.
L. 3 mars 1852 § 92. Prästen är i alla tre landen för-
1 Rabenius, I, 290—292, 296—299, Holck, Fv. R. 48 o. ff., Carlén,
Kommentar öfver Strafflagen 383—393, Schweigaard, Commentar over den
norske Criminallov (3die Udg.) II, Kap. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
