Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 6g. Grufdrift.
323
rigsministeriet skola öfva tillsyn öfver fiskerilagarnes efterlefvande,
d. L. 29 dec. 1857 §§ 59, 40, 46, 48, 50, 4 jan. 1861, 22
mars 1867 §§ 10, 11, 75 mars 1872, Instr. 3 aug. 1858, 7
maj 1877.
Rörande jagt- och fiskerätten hänvisas för öfrigt till
Tingsrätten. 1
§ 69.
5. Grufdrift.2
Grufdriften eller den verksamhet, som riktas på vinnande af
nyttiga mineral genom underjordiskt arbete, erhöll tidigt efter
tyskt föredöme karaktären af regale, då driften afsåg malmer
och i Sverige jämväl vissa andra mineral. Denna karaktär är
ännu bibehållen i viss mån enligt svensk rätt och mera
fullständigt enligt norsk rätt, hvaremot den danska rätten numera anses
tillerkänna jordegaren eganderätt jämväl till alla de mineral, som
i hans jord finnas.
I Norge kunna alla metaller och malmer med undantag
af myr- och sjömalm samt alluvialt förekommande guld samt
guld- och silfverförande gångar i Kongsbergs omnäjd göras till
föremål för eftersökning medels gräfning 1. d.: skärpning och
inmutning. För att företaga skärpning å annans mark
erfordras emellertid, då egaren icke frivilligt gifvit skriftligt tillstånd,
hvilket alltid är nödigt, då skärpning skall verkställas
annorstädes än i utmark eller inom 100 alnars afstånd från hus, offentlig
tillåtelse «skjærpeseddel», som kostnadsfritt utfärdas af distriktets
bärgmästare eller mot lösen af områdets fogde, länsman eller
magistrat. Skärpsedeln, som endast utfärdas för ordentliga
personer, hvilka kunna ställa antaglig säkerhet för den skada, som
de under skärpningen kunna förorsaka, gäller för år och dag,
d. v. s. ett år och sex veckor efter utfärdandet.
Företrädesrätt till bearbetandet af den fyndighet, som genom
1 Matzen, Nord. Retsencyklopædi, II, 82—89.
2 Rabenius, II, 153—167, jfr. Rabenius, Om eganderätt till grufva
(Upsala Univ. Årsskr. 1863), Dahl, Landnæringsret, 494—515, Brandt,
385—405, Danmarks Statistik, I, 394—378, Matzen, Nord. Retsencyklopædi,
II, 80—82, Komitébetänkande och förslag till ny grufvestadga 25 april 1874,
Sthlm. I874, Komitébetänkande och förslag till stadga ang. eftersökande och
bearbetande af stenkolsfyndigheter 13 juni 1885, Sthm. 1885, Udkast til en
Indstilling ang. en Lov om Bergverksvæsenet, Christiania 1840.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
