Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
§ 71. Handeln.
inregistrering, som ej har stöd i lag, må han föra talan om
inregistreringens upphäfvande vid domstol — i Sverige Stockholms
rådstufvurätt, i Norge Kristiania byret.
Olagligt anbringande af registreradt varumärke eller af
varumärke, som väl icke är registreradt men som består af annans
namn eller firma eller namn å annan persons fasta egendom,
ådrager gerningsmannen straff af böter eller fängelse och
skadeståndsskyldighet.
c) Handeln.1
§ 71.
1. Handeln är till sitt begrepp den verksamhet, som afser
att genom köp och försäljning förmedla varors öfvergång från
en person till en annan. Genom handeln öfverföras sålunda
resultaten af producenternas verksamhet i konsumenternas händer.
Enligt rättsuppfattningen i de nordiska landen faller emellertid
icke under begreppet att drifva handel försäljning af varor, som
man förskaffat sig i något annat syfte än för afsalu, jfr. n.
Handelsl. 8 aug. 1842 § 17.
De rättsförhållanden, som genom handeln skapas, äro i
allmänhet af privaträttslig natur, men handeln utgör äfven i flera
hänseenden föremål för statens förvaltande verksamhet. Så snart
handelns verksamhet utsträckes utom det egna landets område,
blir internationel^ så måste staten egna den särskilda omsorger
genom internationella öfverenskommelser, handelsfördrag, genom
hvilka staten å ena sidan bereder sig och sina medborgare
förmåner, men å andra sidan också måste medgifva handelsfördelar
åt den andra kontrahenten. Att bevaka statens intressen och
bästa i ett främmande land tillkommer statens beskickning
därstädes och hvad handeln särskildt angår företrädesvis statens där
anstälda konsuler. Inom landet är, sedan handelsfrihetens
grundsats gjort sig gällande, statsförvaltningens inverkan å handelns
område icke särdeles omfattande.
Staten nöjer sig med att fastställa en bestämd rättsordning
med afseende å handelsförhållandena, att för vissa slag af handel
1 Rabenius, II, 249—271, Schweigaard, Den norske Handelsret,
Kristiania 1841, Hagerup, Fire Afsnit af den norske Handelsret, Kristiania 1886,
Schnitler, 294—488, Deuntzer, Næringsret, Scheel, 585—628.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
