- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 5. Den nordiska förvaltningsrätten av Hugo Blomberg /
342

(1878-1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

342

§ 72. Sjöfart. 342

och upplysning om hans kompetens att föra fartyget. Det i
certifikatet angifna namnet å fartyget får ej förändras, så vida
ej fartyget fått ny egare och overtoldbestyrelsen gifver sitt
samtycke; vid namnförändring skall nytt certifikat utfärdas.
Fartygets namn och hemort skall vara tydligt å fartyget angifvet.
Nationalitets- og registreringscertifikatet skall alltid åtfölja
fartyget och tjänar att styrka dess nationalitet; för öfrigt skall
hvarje registreradt danskt fartyg vara försedt med
skibsbemand-ningsliste, d. L. 13 mars 1867, jfr. L. 30 mars 1876, Bekjg.
14 sept. 1867.

De norska fartygen behöfva icke registreras, men då fartyg
bygts i Norge för utrikes sjöfart, så skall egaren hos
vederbörande magistrat eller sorenskriver förvärfva «bil- eller
bygnings-brev», hvarigenom särskildt byggnadsorten konstateras, n. Söfartsl.
24 mars 1860 § 2 jfr. § 3. Hvarje fartyg skall också hafva
ett bestämdt namn, som, då det brukas till utrikes sjöfart, skall
jämte hemorten finnas angifvet å fartygets akterspegel. Namnet
får ej ändras utan kunglig bevilling, n. Söfartsl. 24 mars 1860
§ 4, jfr. Pl. 9 nov. 1803, L. 3 juni 1874 § 2. För fartyg, som
idka utrikes sjöfart, fordras ej blott mätebref utan äfven
nationalitetsbevis och mandskabsfortegnelse.
Nationalitetsbeviset utfärdas af den norska regeringen och utlämnas af
toldkassereren eller toldskriveren i fartygets hemort, sedan fartygets
egenskap af norsk egendom styrkts genom företeende af bilbref,
mätebref och manskapslista och hufvudredaren afgifvit skriftlig
förklaring, att fartyget eges af personer, som äro berättigade att
ega norskt fartyg. Nationalitetsbevisen skola registreras. Vid
fartygs ankomst till utlandet skola de för vederbörande konsul
uppvisas, men hans påteckning därå är ej nödig. I händelse
sjökrig utbrutit eller befaras, kan också norskt fartyg förses med
särskildt kungligt «søpas», n. Søfartsl. 24 mars 1860 §§ 2—4,
Pl. 10 nov. 1860, Cirk. 3 dec. 1860, 21 jan. 1867, Pl. 25 maj
1859, jfr. L. i juli 1848, Fdg. 3 juni 1803 § 56, L. 26 sept.
1845 §§ 3, 4, 31 juli 1854-

Fartygens nationalitet betecknas i yttre måtto genom den
flagg, som de ega att föra och hvars utseende är lagligen bestämdt,
sv. K. Br. 20 juni 1844 3), 6), K. F. 19 nov. 1756, 4 april
1785, K. Br. 23 jan. 1822, n. Res. 20 juni 1844 §§ 3, 6, d.
Fdg. ii juli 1748, Pl. 6 dec. 1776, L. 13 mars 1867 §§ 2, 26.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/5/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free