- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 5. Den nordiska förvaltningsrätten av Hugo Blomberg /
356

(1878-1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

356

§ 76. Vattenvägar.

genom särskilda anstalter. Kanalerna kunna dels vara anlagda
af staten med eller utan bidrag af kommuner, dels af kommuner
dels ock af enskilda, då icke sällan staten understödt företaget
på ett eller annat sätt. Då kommuner eller enskilda företaga
kanalanläggningar och expropriation för anläggningen behöfves,
så erfordras tillåtelse af regeringen, så vidt icke genom lag nödigt
berättigande gifvits. I samband med dessa tillåtelser af regeringen
bestämmas också anläggarenas skyldigheter och gifvas regler för
trafikens skötande; staten tillförsäkrar anläggningen skydd och
förbehåller sig att öfva nödig tillsyn öfver kommunikationsanstalten,
sv. K. F. 14 april 1866 § 1, 30 dec. 1880, Regi. f. Göta kanal
7 mars 1879, K. K. 6 aug. t881, n. L. 1 juli 1887 Kap. 3,
jfr. L. 31 maj 1848 § 7, jfr. §§ 1—5, 26 aug. 1854 § 6, d.
Pl. 28 dec. 1809, L. 8 mars 1856, Min. Cirk. 12 nov. 1868. 1

Af mera omfattande betydelse för vattensamfärdseln äro ett
ordnadt hamnväsende samt fyr-, lots- och räddningsanstalter.

Att upprätta, ordna och underhålla hamnar med därtill
hörande anstalter, som endast undantagsvis kan af enskilde
utföras, har i allmänhet gjorts till kommunernas sak. En och annan
hamn anlägges emellertid af staten, som för öfrigt lämnar
betydande bidrag till kommunernas hamnanläggningar, sv. K. Skr.
21 april 1882, d. L. 24 april 1868. Kommunerna nödgas väl
understundom bevilja anslag till sina hamnar, men i allmänhet
erhållas de nödiga inkomsterna genom hamnafgifter (havnepenge).
Dessa skola i Sverige och Danmark utgöras enligt taxor som
af regeringsmyndigheten faststälts efter förslag af de kommunala
myndigheterna och konungens befallningshafvande eller
overøvrigheden, sv. F. K. S. § 74, jfr. K. K. 22 mars 1867, K. Br.
15 jan. 1864, K. Skr. 4 febr. 1870, d. L. 31 mars 1864, Kbstkmnl.
§ 16. De norska stadskommunernas utgifter för hamnar bestridas
hufvudsakligen genom tilläggsprocenter (högst 3 %) till de på
platsen inflytande tullinkomster; rörande dessa tilläggsprocenter
besluter kommunalstyrelsen efter hamnkommissionens förslag, n.
L. 20 aug. 1842. De norska hamnkassorna hafva äfven någon
inkomst genom de bidrag till uppmuddringsarbeten, som kunna
påläggas sågverk och andra industriella anläggningar, n. L. i juli
1887 §§ 20—24, jfr. L. 12 aug. 1848, 26 aug. 1854, 24 mars

1 Jurgen sen, Nyt Lovlexikon III, 189—190.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/5/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free