Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
369 § 79- Myntväsende.
äro de gällande myntlagarne, sv. L. om rikets mynt 30 maj
1873, jfr. K. K. 25 juni 1881, n. L. om Pengevæsenet 17 april
1875, d. Myntl. 23 maj 1873, stiftade. Själfva myntningsrätten
tillkommer däremot regeringsmyndigheten, som låter verkställa
myntningen genom myntverket i Sverige, de kongelige mynt
i Norge och i Danmark. Det svenska myntverket styres af en
myntdirektör; i Norge och Danmark förestås mynten af
mynt-mestere, sv. Instr. 8 dec. 1876, K. K. 31 dec. 1886, n. Res.
22 april 1816 § 11, d. Instr. 17 juni 1873.
I alla tre landen utgör guld värdemätare och grunden för
myntsystemet med begagnande af silfver, legerådt med koppar,
samt brons såsom skiljemynt. Penningenheten är en krona, som
delas i 100 öre. Kronans metallvärde är V^so kilogram eller
o,40323 gram fint guld, men inga andra guldmynt präglas än 20,
10 och 5 kronor.
De präglade guldmynten skola gälla såsom lagligt
betalningsmedel efter åsätt värde såväl till statskassan som man och man
emellan, så snart icke våldsam eller olaglig skadegörelse tillfogats
dem; ha de genom slitning förlorat mer än V2 procent af vikten,
upphöra de att vara lagligt betalningsmedel man och man emellan,
men skola fortfarande gälla enligt åsatta värdet vid betalning till
statskassan. Af skiljemynt är enskild person ej skyldig att
mottaga högre belopp än 20 kronor i 2- och i-kronestycken, 5
kronor i mindre silfvermynt och 1 krona i bronsmynt. Svenskt,
norskt och danskt mynt, som är af samma halt och storlek, är
gångbart i alla tre rikena, men ett lands statskassa upphör att
inlösa en annan stats guldmynt, när de genom slitning förlorat
mera än 2 procent af vikten. Skiljemynt inlösas ej längre af
statskassan, då de äro så slitna, att det icke kan utrönas, för
hvilket rikes räkning de präglats.
Efter det värdeförhållande, som antogs vid öfvergången från
silfver- till guldmyntfot, blef
i svensk riksdaler riksmynt eller riksgäld = i krona.
i svensk riksdaler banko.........= 1krona.
i norsk speciedaler............=4 kronor.
i dansk rigsdaler rigsmynt........= 2 kronor.
i dansk rigsdaler kurant.........= 3V5 krona.
I alla tre landen ega enskilde vid statens myntverk att, då
de inlämna guld i sådan mängd och af sådan beskaffenhet, som
Nordisk Retsencyklopædi. V. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
