Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4°4
§ 89- Arméns beståndsdelar och krigsfolkets anskaffande. 4OI
skilnad rådt med afseende å dessa, att bland lämpliga ansedde
värnepliktige uttaga inskrifningsområdets kontingent till rytteri,
artilleri-ingeniörstrupper och träng m.m. Öfver
inskrifningsrevi-sionens beslut kan klagan ej föras, sv. Värnpliktsl. 5 juni 1885
§3 11 —23, K. F. 16 juli 1886, K. K. 9 nov. 1888 m. fl.1
2. I Norge har visserligen också ett slags indelningsverk
funnits, som bestod däri, att vissa gårdar förenades till en lægd,
som skulle uppställa och underhålla en fullt rustad soldat. Men
detta på jorden hvilande onus förvandlades redan vid slutet af
1700 talet till en personlig börda och i 1814 års N. G. § 109
stadgades uttryckligen, att hvarje statens medborgare skulle utan
afseende på börd eller förmögenhet under viss tid vara skyldig
att försvara fosterlandet. Det dröjde dock länge nog, innan
detta grundlagens bud kunde bringas till full tillämpning. Först
i L. 26 aug. 1854, 12 okt. 1857, 14 april 1860 och 6 mars
1863 genomfördes grundsatsen och den blef äfven bestämmande
för L. om Værnepligt og Udskrivning 12 maj 1866, som ännu
gäller, ehuru väsentliga ändringar däri och tillägg därtill införts
genom L. 3 juni 1876 och L. 16 juni 1885; i enlighet med
den senare har ny Plan for den norske Hærs Organisation
utfärdats i K. Res. 13 juli 1887.
Den norska armen utgöres, sedan den gamla
borgervæbningen upphäfts genom L. 28 maj 1881, af linie trupper,
landtvärn och landstorm, i hvilka hela manskapet är
värne-pliktigt med undantag af ett fåtal menige vid gardet och
artilleriet, som värfvats.
Linjetrupperna hafva till uppgift att försvara landets intressen
både inom och utom landet, hvarhälst sä fordras, dock må de
icke utan stortingets samtycke till anfallskrig användas.
Landtvärnet har samma bestämmelse som linjetrupperna, men det kan
endast kallas till tjänstgöring inom landets gränser. Landstormen
1 Komitébetänkande ang. landförsvaret 12 maj 1865 I—IV, Sthm. 1865,
Komitébet. öfver förslag till grunder för ny härordning 14 april 1874 samt
K. Prop. med förslag till lagar ang. allmänna värnpligten, härordningen m. m.
16 jan. 1875, Sthm. 1876, Komitébetänkande ang. lämpligaste sättet för
be-väringsskyldighetens fullgörande 30 maj 1859, Sthm. 1859, Komitébetänkande
ang. landtförsvarets ordnande 19 juni 1882, Sthm 1882, Förslag till reglemente
för värnepliktiges inskrifning, redovisning och tjänstgöring af chefen för
generalstaben 22 juni 1886, Sthm. 1886.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
