Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ gi. Arméns befäl och civilmilitära ämbetsmän. 414
befalla. I det föregående har generalitetets och stabernas
betydelse för befälets utöfning påvisats. Och vid hvarje särskild
afdelning af armén finnes befäl anstäldt. Befälet fördelar sig i
tvänne hufvudklasser: officerare och underofficerare, till hvilka
sluta sig korpralerna.
a) Den svenska arméns befäl innefattar följande grupper:
generalspersoner, regementsofficerare, kompaniofficerare,
underofficerare samt korpraler eller konstaplar (vid artilleriet).
Generalspersoner kunna finnas af fem grader, nämligen fältmarskalk,
general, generallöjtnant, generalmajor och generaladjutant;
fältmarskalksgrad utdelas emellertid endast under krig, jfr. R. Ständ.
Skr. 28 dec. 1829. Regementsofficerarena äro: öfverste,
öfverstelöjtnant och major; kompaniofficerarena: kapten eller ryttmästare,
löjtnant och underlöjtnant; underofficerarena: fanjunkare eller
styckjunkare (vid artilleriet) och sergeant. Hvarje regemente har
till chef en öfverste, under hvilken stå en öfverstelöjtnant, i—2
majorer, 8—12 kaptener eller ryttmästare samt 20—30
löjtnanter och underlöjtnanter. Kavalleriet har sin gemensamma
chef i kavalleriinspektören, artilleriet i generalfälttygmästaren och
fortifikationen i fortifikationsgeneralen.
Såväl vid generalitet och generalstaben som hvarje arméns
regemente och kår finnes utom det ordinarie befälet en reserv,
som bildas af sådana, som förut innehaft motsvarande ordinarie
beställning. Endast undantagsvis kunna vissa af underbefäls grad
vid inträdet i reserven erhålla högre grad än den, de förut
innehade. Däremot kunna under vissa vilkor befordringar inom
reserven förekomma. I reserven skall den tjäna under viss tid,
som afgått från sin beställning med rätt till fyllnadspension,
K. Br. 22 juni 1877; eljes beror inträdet i reserven på ansökan.
Reservbefäl har endast under krig eller vid större rustningar
tjänstgöringsskyldighet, sv. K. F. 23 sept. 1887.
b) Den norska arméns befäl utgöres dels af frivilligt anstälda
och fast aflönade personer dels af värnepliktige, som icke äro
fast aflönade, utan åtnjuta aflöning endast då de inkallas till
tjänstgöring. Dessa sist nämda, som aftjäna sin värneplikt såsom
befäl genom fullgörande af vissa fordringar, kunna i linien intaga
sekondløjtnants, i landtvärnet premierlöjtnants och i landstormen
majors ställning. Befälet består af officerare, underofficerare och
korpraler. Officerarena äro fördelade på tre klasser: generals-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
