Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446 § 99• I- Privatinkomster.
beräknade till 2,800,000 kronor) och inkomsterna af skogarne
såsom skogsmedel (för 1889 beräknade till 1,600,000 kronor).
Både arrende- och skogsmedlen äro ordinarie statsinkomster.
Den norska statens inkomster af sina fastigheter och verk
utgöras af jordafgift och forpagtningsafgift af jordagods (för
finansåret 1888 — 89 beräknade till 19,000 kr.), hyresmedel under
skilda conti (42,825 kr.), inkomster af statens och
oplysnings-væsenets fonds skogshushållning (118,000 kr.) och öfverskottet
af Kongsbergs sølvværk (232,000 kr.). Allt jordagods, som
varit offentlig egendom och som enligt lagstiftningens
bestämmelser skulle bortbygsles, gjordes tidigt till föremål för
försäljning, jfr. K. Res. 19 maj 1809, L. 20 aug 1821, och under
denna försäljning indrogos jämväl s. k. beneficerade gods, af
hvilka vissa, i synnerhet ecklesiastika, ämbetsmän egde att
uppbära jorddrottliga rättigheter. Vid försäljningen skulle nu alltid
åsättas det sålda godset en årlig jordafgift svarande mot det
årliga medelbeloppet af de jorddrottliga rättigheterna. Denna
jordafgift skulle, om godset var beneficeradt, tillfalla
ämbetsmannen, men eljes tillkomma staten eller den stiftelse, från
hvilken godset sålts, jfr. Tillægsl. 4 aug. 1827, 28 nov. 1836.
Jordafgiften är bestämd i säd och betalas med penningar efter
de senaste- 10 årens capitelstaxter. Vid försäljning af statsgods,
som egt rum efter utfärdandet af L. 5 aug. 1848, har ej någon
jordafgift åsatts, ej häller vid försäljning af beneficeradt gods, som
försiggått efter 1851, L. 24 sept. 1851, såvida icke köparena
önskat det. Därjämte hafva dessa lagar af 1848 och 1851 samt
L. 21 mars 1860 medgifvit egaren af de med jordafgift betungade
egendomarne rätt att aflösa afgiften genom inbetalande af ett
belopp, som efter särskilda omständigheter utgör 24, 25 eller 27
gånger jordafgiftens medeltal för de senaste 10 åren.1
Den danska statens domaine-indtægter (för finansåret
1889—90 beräknade till 732,000 kr.) utgöras icke blott af de
öfverskott, som jordbruksdomäner och skogar lämna, utan till
dem räknas äfven åtskilliga smärre poster, såsom
aflösningsaf-gifter, rekognitioner af sålda domängods, afgifter af några
stadsjordar, bygnader, fiskplatser, broar m. m., inkomster af några
kongetiender och kyrkor samt arrendeafgift för ostronfisket,
1 Brandt, Tingsret 153—155.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
