Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448 § ioo. 2. Afgifter för anlitande af statens anstalter och inrättningar.
stället för att understödja allmännyttiga företag medels anslag
främja dem genom försträckande af medel, så kunna de
tillförsäkra sig ränteinkomst af det sålunda utlånta kapitalet. På
detta sätt har staten i alla tre landen placerat ganska betydande
kapital i enskilda järnvägar. Den norska staten har till och med
ingått såsom delegare i järnvägsföretag, till följd hvaraf en af norska
statskassans inkomsttitlar utgöres af dess järnvägsaktiers
afkastning. Af den grundfond, som den norska staten öfverlämnat
till hypoteksbanken, åtnjuter den 4 proc. ränta och har därigenom
en årlig ränteinkomst af 410,000 kronor Den danska statens
räntor af utestående Fordringar i Danmark, Sleswig og Holstein
hafve för finansåret 1889—90 beräknats till 513,550 kronor.
2. Afgifter för anlitande af statens anstalter och inrättningar.
§ 100.
1. För åtskilliga speciella tjänster, som det offentliga på
den enskildes begäran lämnar denne, upptager staten såsom
ersättning af den enskilde afgifter, hvilkas storlek åtminstone till
viss grad lämpas efter de kostnader, som äro nödvändiga för
anläggande och upprätthållande af den anstalt, genom hvars
anlitande den enskildes intresse tillgodosetts. Dessa afgifter äro af
två hufvudslag, nämligen dels sådana som erläggas för offentliga
myndigheters åtgöranden, dels sådana som betalas för begagnande
af vissa statens anstalter och inrättningar, som äro afsedda för
befordrande af allmän välfärd och förkofran.
2. Afgifterna för offentliga myndigheters — domstolars
eller förvaltningsorgans — åtgöranden till de enskildes tjänst
kunna upptagas direkt af den tjänsteman, som utfört
förrättningen, och tillkomma i detta fall antingen tjänstemannen såsom
en del af dennes aflöning eller ock statskassan. Sådana afgifter
kallas med ett gemensamt namn sportler; i Sverige skiljer man
dock mellan afgifter, som utgå för handlingars utskrifning,
vidimation 1. d., och som kallas lösen (expeditionslösen), samt
sportler, hvarmed betecknas tjänstemannens ersättning för andra
förrättningar, såsom syner, besigtningar o. d.
Sportelafgifterna utgöras efter faststälda taxor eller efter
speciella lagbestämmelser, se K. F. ang. Expeditionslösen 7 dec. 1883,
Landtmäteritaxan 10 juni 1881, Arvodestaxa för statens landt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
