Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. Skatter å förmögenhet, inkomst och rörelse. § 104. Grundskatt. 457
2. Skatter å förmögenhet, inkomst och rörelse.
§ 104.
Grundskatt.
1. Den förmögenhet, som särskildt göres till föremål för
beskattning, är den fasta egendomen. Af denna har
jordbruksfastigheten af gammalt varit det förnämsta skatteobjektet och
ålagts åtskilliga bördor under olika former. En del af dessa
bördor hafva bestått och bestå ännu delvis i prestationer, genom
hvilka vissa statsändamål omedelbart tillgodosetts, och
sammanföras enligt svenskt språkbruk under beteckningen besvär; för
dessa allmänna bördor skall i det följande, § 117, redogöras.
Andra bördor äter hafva iklädts skattens form och då dessa
gamla skatter så att säga förbundits med själfva egendomens
grund, så kunna de lämpligen sammanföras under benämningen
grundskatt, ehuru denna endast förekommer i Sverige. De under
beteckningen grundskatt sammanförda å fastighet hvilande bördorna
hafva väl uppkommit såsom skatter och måste fortfarande anses
i flera afseenden likstälda med skatterna, men tar man hänsyn till
deras faktiska verkan, så torde vara obestridligt, att de mera te
sig såsom fasta räntor än som skatter. I Norge är också denna
grundbyrdernas ränteegenskap otvetydig, hvaremot
skattekaraktären i Danmark och Sverige med bättre skäl kan framhållas.1
2. De svenska jordbruksfastigheterna hafva ej blott däri
olika jordnatur, att eganderätten antingen kan tillkomma kronan,
då den säges vara af krono natur, eller enskild person, utan ock
med afseende å skattskyldigheten och skyldigheten att deltaga i
besvären. Den under enskild eganderätt lydande jordegendomen
är med hänsyn härtill antingen af frälse eller skatte natur.
På grund af olika skyldighet att utgöra skatter och besvär indelas
frälsejorden i allmänt frälse eller utsockne frälse (i de
eröfrade provinserna), ypperligt frälse (säterier och ladugårdar
samt rå- och rörshemman eller de eröfrade landskapens
insockne-eller veckodagsgods) och yppersta frälse, hvilket skiljer sig
från det ypperliga frälset genom frihet jämväl för extra rotering,
1 Brandt, Tingsret 135 —140, Danmarks Statistik IV, 227—236,
Hammarskiöld, Om grundskatternas upphäfvande eller aflösen, Sthm. 1866,
Hammarskiöld, Några ord 0111 våra grundskatter (Sv. Litt. Tidskr. 1869, 156—172).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
