Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462
§ I04- Grundskatt.
1527 indrogos sist nämda af sädestionden till kronan och
utgöra ännu en i vissa sädesslag viss jord åsätt skatt, som kallas
kronotionde. I Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän är
kronans andel al tionden blott Vs» hvaremot Vs antingen bibehållits
för kyrkorna eller anvisats enskilda mot skyldighet att underhålla
kyrkan. I Jämtland utgår kronotionden dels med x/2> dels med
73 af tionden. På Gotland utgår ej någon kronotionde, enär
hela tionden är anslagen åt prästerskapet.
Kronotionden utgöres af Elli rikets till viss ränta satta jord,
jfr. Tiondeordn. 22 febr. 1638, med följande undantag, nämligen:
1) vissa städers jord (särskildt i de forna danska provinserna);
2) säterier samt rå- och rörshemman, men ej insocknehemman,
Ad. Priv. 1723 § 8, Tiondeordn. 22 febr. 1638 §1,2; 3)
kungs-och kungsladugårdar samt krono- och skattesäterier, som äro indelta
till boställen eller rusthåll; 4) kyrkoherdeboställen med därtill
hörande stomhemman, då kyrkoherden själf brukar dem,
Tiondeordn. 22 febr. 1638 §§ i, 3, m. 3; 5) prebendehemman, K. Res.
a Pr. Besv. 1 sept. 1664 § 1, m. 2; 6) bärgsfrälse vid Falun,
K. Res. 30 okt. 1650; 7) ryttare-, soldat- och båtsmanstorp, K.
Res. å Allm. Besv. 17 sept. 1723 § 21, samt 8) torp och
odlingar, äfvensom nybyggen under frihetsåren, K. F. 25 nov.
1740, K. Förs. 4 april 1789 § 5.
Kronotionden, som till sin natur varit en rörlig skatt,
hvilken växlat efter den större eller mindre afkastningen, har numera
bestämts till ett oföränderligt lika belopp. Och såväl
kronotionden som räntan har från och med år 1871 i enlighet med K. F.
23 juli 1869 förvandlats till ett en gång för alla bestämdt
penningbelopp, för hvars bestämmande man beräknade medelvärdet
mellan 1834—53 årens medelpris och 1862 års
medelmarkegångs-pris.1
Man har emellertid icke nöjt sig med denna fixering af
grundskatterna, utan äfven framstält oupphörliga förslag om deras
afskaffande, till en början genom aflösning och sedermera genom
afskrifning.2 Dessa yrkanden ha numera också ledt till icke obe-
1 Rabenius III, 142—147, Rabenius, Om tionden, Upsala 1853, Linde.
Finansrätt 294—305.
2 Linde, Finansrält 279—288, Komitébetänkande ang. förenklande af
skatteväsendet m. m. 30 april 1847, Sthm. 1847, Komitébetänkande om
grundskatternas inlösen 18 juni 1866, Sthm. 1867, Andersson, Betänkande ang. sättet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
