Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 116. Tull.
505
m. m., åsattes ganska betydande tullsatser. Men å åtskilliga
manufakturvaror har man dock bibehållit en om ock vanligen
ganska moderat tull, som i själfva verket var skyddstull. Och
numera ha skyddsgrundsatserna åter kommit till tillämpning i en
mängd fall. Sålunda har jämväl för den inhemska
jordbruksnäringens skyddande tull åsatts landtmannaprodukter, hvaremot
den förut gällande tullen å lysoljor upphäfts och tullen å kaffe
och the betydligt nedsatts. Denna förändring i det svenska
tull-beskattningssystemet har egentligen genomförts vid 1888 års
riksdag och funnit uttryck i tulltaxan 18 juni 1888, som upptar
672 särskilda artiklar, af hvilka 221 såsom tullfria.
Tullsatserna äro enligt regeln lika höga för hvarje lands
olika delar. Härifrån finnes blott ett undantag, nämligen för
Finmarkens amt i Norge, dit råg och rågmjöl må införas
tullfritt samt salt och «staver» mot lägre tull än den i det öfriga
riket gällande. Varor, som sålunda tullfritt eller mot lägre tull
fått införas till Finmarkens amt, må emellertid icke därifrån föras
till annan trakt i Norge, utan att tull eller skilnad i tull måste
erläggas, såvida det icke gäller råg eller rågmjöl, som fiskare
i sina öppna båtar hemföra från Finmarken, ty för dessa varor
betalas ej tull, n. K. Kundg. 21 juni 1886 § 11. Varor, som
hemtas från hafvet eller polartrakterna, betraktas icke i Norge
såsom utländska och äro sålunda fria från införseltull, n. K.
Kundg. 21 juni 1886 § 8. Detsamma gäller om varor, som
tillverkats å Færöarne, Island och Grönland och därifrån direkt
till Danmark införas, samt om danska fiskares från hafvet
hemtade fångst, d. Toldl. 4 juli 1863 § 15.
2. Med afseende å tullsatsernas graderande i tulltarifferna
tillämpas numera i de allra flesta fall i alla tre skandinaviska
landen de s. k. specifika tullarnes system, d. v. s. en viss
tullsats finnes bestämd för en viss kvantitet af varan. Denna
kvantitet kan vara angifven efter stycketal, efter ett visst mått eller,
såsom det vanligast sker, efter viss vikt. Vid varors förtullning
efter vikt verkställes beräkningen efter nettovikt, såvida icke i
tariffen bestämmes, att afdrag ej må ske för emballage af visst
slag. I Norge och Danmark finnes vanligen i tulltarifferna
angifvet, huru mycket må i en varas bruttovikt afdragas för
emballage; detta betecknas såsom tara; i Sverige finnes särskild
tariff för tara faststäld, sv. Tariff å taran 17 maj 1889, jfr. Gen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
