- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 5. Den nordiska förvaltningsrätten av Hugo Blomberg /
534

(1878-1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

534

§ 122. Statsskulderna. 534

danska staten iklädt sig räntegaranti för Kreditforeningerne for
mindre Ejendomme på landet, d. L. 28 maj r880 och för enskilda
järnvägsbolag, L. 25 mars 1872 § 5, 18 juni 1880 och 4 maj
1875 § 7-

De hittills nämda skulder, i hvilka staten kan häfta, ha
emellertid ingen större betydelse för statens finansiella ställning.
Detta är däremot förhållandet med de egentliga statsskulderna,
som grundläggas genom särskilda finansiella operationer, genom
upptagande af statslån. Med dessa åsyftar man att bereda staten
en utomordentlig inkomst antingen för betäckande af en tillfällig
brist, då man förutsätter, att den upplånade summan inom kort
tid må kunna återbetalas (sväfvande skuld) eller ock för
bestridande af en större statsutgift, som ej anses böra hel och hållen
tynga på ett års budget utan böra på en följd af år fördelas
genom lånets successiva afbetalande (fonderad skuld). På
längre tid upptagna statslån kunna föranledas af sådana
utomordentliga statsbehof som krigsomkostnader o. d., hvilket var
förhållandet med de danska statslånen af 1849, ^850, 1863 och
1864, jfr. d. Reskr. 9 mars 1849, L. 9 mars 1850, 21 dec. 1863,
12 sept. 1864, eller ock anlitas för anläggningar och andra
produktiva företag, som skola utföras för statens räkning eller med
statens ekonomiska understöd, och af hvilka man väntar
omedelbar eller åtminstone medelbar afkastning, t. ex. för
järnvägs-och kanalanläggningar, större odlingsföretag m. m. För sådana
produktiva ändamål hafva i allmänhet de svenska och norska
statslånen upptagits likasom ock en del af de danska.

I alla tre nordiska landen gäller såsom regel att statslån ej
må upptagas annat än enligt beslut af folkrepresentationen d. v. s.
hvad Danmark angår icke utan stöd af lag, sv. R. F. § 76, N.
G. § 75 b), D. G. § 47. I Sverige har emellertid
riksgäldskontoret af riksdagen erhållit allmänt bemyndigande att vid mera
tillfälliga lånebehof dels anlita kreditiv i riksbanken dels anskaffa
erforderliga medel mot riksgäldskontorets skuldförbindelser,
hvarvid riksgäldskontorets fullmäktige ega att bestämma vilkoren,
jfr. Regi. f. Riksgäldsk. 18 maj 1889 §§ 45, 46. I Danmark
har vid flera tillfällen enligt lagbestämmelser sväfvande skulder
skapats genom statslån, om hvilka bestämts, att de skulle inom
viss kort tid återbetalas. Detta har skett medels utfärdande af
uppsägbara kreditbevis; dessa mera tillfälliga lån hafva sedermera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/5/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free