- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 5. Den nordiska förvaltningsrätten av Hugo Blomberg /
568

(1878-1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56O § 129. i. Inkomster från andra källor än beskattning.

normer å inkommande och utgående varor. I enlighet med
beslut vid 1856—58 årens riksdag förordnades genom K. K. 18 dec.
1857, att tolagen såsom särskild kommunal skattetitel skulle
upphöra och att stapelstäderna skulle erhålla ersättning genom
statsanslag; ersättningen skulle utgå af tullmedlen och beräknas
efter medelbeloppet af tolagsafgiften i hvarje stad för åren
1853—55 samt tillökas eller minskas med 5 procent af
tulluppbörden allt efter dennas stigande eller fallande. Beviljar
K. M:t nyblifven stapelstad tolagsrätt, så skall tolagsersättningen
utgå med 5 procent af stadens tulluppbörd.1

Sedan enligt 1864 års strafflag de gamla böter, som förut
gingo till treskiftes mellan kronan, staden och målseganden eller
åklagaren, skulle komma att tillfalla kronan, tillerkändes städerna
ersättning för de förlorade bötesandelarne efter medelbeloppet
under åren 1860—64, K. K. 29 aug. 1865, K. Br. 13 mars 1866,
men numera skall sådan ersättning endast utgå till städer, som
genom privilegier eller särskilda resolutioner tillförsäkrats rätt till
andel i böter, K. Br. 7 sept. 1869.2 Slutligen må nämnas, att
vissa städer åtnjuta lcällarfrihetsersättning, som grundar sig
på dessa städers gamla rätt att tullfritt för stadskällarens räkning
införa vin och andra utländska drycker; denna ersättning går
emellertid vanligen till magistraten eller borgmästaren.3

I Norge erhålla äfven kommunerna bidrag af statskassan
till utgifterna för folkskoleväsendet, nämligen dels till
löneförbättring åt lärare och lärarinnor, jfr. sid. 288, dels till hyra
m. m., då kommun anses särskildt betungad, L. 19 juni 1879
§ 5 m. 3, hvarjämte betydande anslag lämnas’ till
amtskole-kassan, jfr. L. 31 maj 1873, Dep. Skr. 30 april 1881.
Statskassan bidrager till inskränkande af zigenareväsendet och
vagabonderiet, jfr. s. 226, samt i viss mån till utgifterna för
sund-hetsåtgärder inom kommunerna, Sundhedsl. 16 maj 1860 §§
12, 15; från statskassan utgå i allmänhet af kostnaderna för
skjutsväsendet, jfr. sid. 354—355, och amten erhålla af statsverket
understöd, om deras väganläggningar anses vara för betungande,

1 Rabenius III, 395—397, Lindé, Finansrätt 393—395,
Skattereglerings-komiténs utlåtande och förslag ang. reglering af tolagsersättningen 9 maj 1883,
Sthm. 1883.

2 Linde, Finansrätt 395—396.

3 Rabenius III, 392, Linde, Finansrätt 393.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/5/0590.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free