- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 5. Den nordiska förvaltningsrätten av Hugo Blomberg /
586

(1878-1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

586

§ 130. a) Egentliga kommunalskatter. s/1

ligen grundskatt och arealskatt, hvilka trädt i stället för
flera äldre skatter, samt de mindre betydande: ga tu
läggningsskatt (brolægningsskat) och skattebidrag till brandväsendet.

Grundskatten beräknas efter skatteportioner, vid hvilkas
bestämmande antingen tages uteslutande hänsyn till åbygnadernas
värde eller ock därjämte till tomtens värde. Sålunda beräknas
en skatteportion för hvarje 10,000 kronors assuransvärde ä
åbygnaderna. Inom vallarne tillkommer därjämte för tomten en
skatteportion för hvarje grundtaxtportion, hvartill räknas 160
kronor, hvaremot utom vallarne tomten ej tages med i
beräkningen, om den icke är obebygd, i hvilket fall en skatteportion
beräknas för hvarje 6000 kronors tomtvärde. Skattesatsen är
numera fixerad, nämligen med några undantag till 15 kr. 66 öre
inom vallarne och 18 kr. 66 öre utom vallarne för hvarje
grundtaxtportion, L. 19 febr. 1861 §§ 1—4.

Arealskatten, som i finansielt hänseende är den näst efter
inkomstskatten viktigaste af Kjøbenhavns kommunala skatter,
motsvarar statens bygnadsafgift och fördelas efter hufvudsakligen
samma grunder som denna med bostadslägenheternas golfyta såsom
taxeringsgrund (jfr. s. 473). Emellertid skola å ena sidan vid
skattens beräknande iakttagas jämväl alla de lindringar och
modifikationer, som gälde för de skattetitlar, i hvilkas ställe arealskatten
kommit, jfr. L. 14 dec. 1857 § J3> och å andra sidan endast
de bostadslägenheter, som ej hafva större ytinnehåll än 64 □
alnar, befrias från arealskatt, under det att bostadslägenheter,
som ej öfverskrida 80 □ alnar, äro fritagna frän statens
byg-ningsafgift, L. 16 febr. 1866, 16 april 1873. Arealskatten skall
utgå med 472 gånger bygningsafgiftens ursprungliga belopp och
beräknas sålunda till 13V2 öre för hvarje □ ain i hus vid gata
samt till 9 öre för □ ain i andra hus.

Brolægningsskatten, som endast utgöres af fastigheter
inom vallarna, har äfven genom L. 19 febr. 1861 fixerats till
bestämdt belopp, nämligen 75 öre för hvarje □ famn (3,5 □
meter) af halfva gatans utefter fastigheten ytinnehåll.1

1 Danmarks Statistik IV, 235—245, Kommissionsbetænkning ang.
Omordning af de kommunale Skatter af faste Ejendomme i Kjøbenhavn 1S73, Rubin,
Bidrag til Spørgsmålet om Skatter på faste Ejendomme (Nationaløkon.
Tidsskrift X).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/5/0608.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free