Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Revolutionen och ryska armén. Petrograd i maj 1917 - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R"e volutionen och ryska armén. 69
med anspråk på trovärdighet berättas om
kejsar-kretsens förbindelser med Tyskland, måste freden ha
varit ganska nära. I varje fall torde det icke vara
fel, att den önskades av hovkretsarna i Ryssland,
och en av huvudanledningarna varför den önskades
var den, att tronen vacklade och behövde stöd.
Freden, hoppades man, skulle medföra vad kriget
icke lyckats frambringa — en ny lojalitet hos den
stora oppositionen. Men om detta var reaktionens
önskan, är det då rimligt att antaga, att revolutionen
skulle hyst samma tankar och förhoppningar? Är
det inte snarare att antaga, att den skulle frukta en
separatfred som det stora tillfället för reaktionen att
snabbt återerövra makten? Är det därför troligt att
de revolutionära soldaterna genast målmedvetet skulle
börjat arbeta på separatfred vid fronterna?
Nej, fraterniseringen var intet fredsarbete,
åtminstone inte i den mening det uppfattades av tyskarna
med glädje och av fransmän och engelsmän med
harm, ja raseri. Finns det ett mera ryskt, mera
slaviskt ord än »bratstvo» — broderlighet? Jag minns
mig ha hört prof. Edvard Lehmann i ett föredrag om
Huss och hans böhmare samt om deras sena
efterföljare de mähriska bröderna säga, att deras väsen
präglats av denna slaviska -»passion for förbrödringen».
Säkerligen har Lehmann i någon mån grundat denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
