Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Revolutionen och ryska armén. Petrograd i maj 1917 - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att de ryska soldaterna för närvarande i allmänhet göra
något för att få till stånd en separatfred med Tyskland.
Jag kan bara tänka mig ett fall, då något sådant skulle
inträffa: det vore om den röda fanan hissades på
kejserliga slottet i Berlin, på Reichstagsgebäude och
på utrikesministeriet i Wilhelmsstrasse. Jag vet inte
om den ryske soldaten väntar, att detta fall skall
inträda snart. Strax efter revolutionen trodde han det
säkert. Men fraterniseringen vid fronten uppges ha
lärt honom något annat. Det börjar talas allt mera
om, att de tyska bröderna, när de komma på besök
i de ryska linjerna, i påfallande grad sakna
regements-beteckningar och iakttaga en för det hjärtliga
förtroendet störande tystlåtenhet med sina egna
förhållanden samt ett nästan alltför varmt intresse för
ryssarnas. Det börjar också talas om, att de röda
fanor, vilka här och var synas hos tyskarna, komma från
samma källa som granaterna och de giftiga gaserna och
ha ett liknande ändamål. Det klagas t. o. m. över att
ryssarna vid återkomsten från sina besök på fiendesidan
inte äro i ett skick som passar för en helnykter armés
representanter. Allt detta har betydligt bidragit till att
svalka den ryske soldatens heta förhoppningar på att
finna en publik, törstande efter frihetens evangelium.
Och man börjar nog mer och mer se sig om efter
effektivare omvändelsemedel än den stora brodersfamnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
