Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Psykos eller hjältemod. Petrograd i juni 1917
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Psykos eller hjältemod? io;
insåg det genast och funderade starkt pä att göra
som den amerikanske journalisten i Kiplings novell
om den stora sjöormen: — förtiga en sanning, som
inte lämpade sig för publicering. Nu har jag kommit
till motsatt mening. Jag skall skriva en hel artikel
om saken. Dess objektiva värde far vara vilket som
helst — jag tilltror mig ingen objektivitet i detta
fall!
Från början alltså. Början inträffar på en fattig
och ful gata mitt i Petrograd, Torgova, där vår
is-vosjtsjik stannar utanför n:r 14, en lagom smutsig
brun-rappad kasern i tre våningar. En soldat står på post
vid den stängda inkörsporten. Vi hälsa, han gör
honnör. Min tolk säger att en utländsk korrespondent
önskar träffa kommendanten. Svaret kommer mig,
ehuru icke oförberedd, att ta ett steg tillbaka. Soldaten,
som är klädd i den grönbruna sommaruniformen, i
höga stövlar, patronkök, som bär gevär med bajonett
och en vanlig uniformsmössa på det tättklippta
huvudet, svarar att kommendanten nyss gått ut i
staden. Men rösten! En onaturlig, hög falsett, mjuk
och osäker som en pojkes i målbrottet eller snarare
som en eunucks. Karlen är av medellängd och ser
ganska kraftig ut, ansiktet är brunt och friskt. Men
se där! När han tar ned geväret från axeln–
det är något löst i fingergreppet och handlederna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
