Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hos Rysslands hemliga polis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hos Rysslands hemliga polismakt. 135
söner. Saken var nämligen den, att jag dagen förut
räddat en amerikansk journalist bland mina bekanta
från ett mycket dåligt hotell, där han råkat ta in, och
skaffat honom rum här i stället. Det var tacken.
»Vänta litet, mr Williams», svarade jag, »låt mig bara
få på mig något.»
Men i stället för att vänta tog sig mannen för att
börja bulta igen på ett för mina morgonnerver högst
obehagligt sätt. Jag öppnade nu, oklädd som jag var,
och hade en skarp replik på tungan, som nog skulle
gjort förhållandet mellan mig och mr Williams rätt
kyligt — om den någonsin nått honom. Men den
stannade på mina läppar, ty i stället för min solbrände,
glasögonprydde vän stod där en lång, blek herre med
melankoliskt utseende och svart kavaj, ej olik något
slags predikant. Och bakom honom ett myller av
uniformer.
— Gå in och tag på er något, sade den
melankoliske med en skymt av misslynthet i rösten.
— Vem är ni? Vad vill ni?
En liten mörklagd herre i uniform och epåletter,
tydligen en officer, ingrep i samtalet: — Vi ha order
att utföra husundersökning och förhöra er, sade han.
Varpå han milt men bestämt tog dörren ur handen
på mig och släppte in fem jättestora soldater med
gevär och påsatta bajonetter, därefter den melankoliske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
