Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 APOCALYPSIS REVELATA [Vers 5.
saker om Församlingens sista tid, då dom äger rum. Att ett
sådant Församlingens tillstånd nu för tiden är, kan man lära
känna utaf dessa saker allenast, att i största delen af den
Kristna Världen finnas de, som hafva öfverfört Herrens
Gudomliga makt (myndighet) på sig, samt vilja dyrkas såsom Gudar,
och som åkalla döda människor, och knappt någon där Herren;
och att de öfriga af Församlingen göra Gud till Tre, samt
Herren till Två, samt sätta frälsningen icke i lefvernets
förbättrande, utan i vissa ord, utsagda med en andäktig pust; således
icke i bättring (ånger), utan i förtröstan att de rättfärdigas och
helgas, blott de hopknäppa händerna och skåda uppåt, samt
bedja en öflig formel.
264. [VERS 5.] »Och en utaf de äldste sade åt mig:
örat Icke», att det betecknar tröst, är uppenbart.
265. »Si, segrat har Lejonet» betecknar Herren, att Han
utaf egen makt underkufvade Helvetena, och återbragte i
ordning alla ting, när Han var i Världen. Att »Lejon»
betecknar Ordets Gudomliga Sanna med hänsyn till makten, kan ses
ofvanföre n. 241; och emedan Herren är Själfva det Gudomliga
Sanna eller Ordet, fördenskull kallas Han »Lejonet». Att Herren,,
när Han var i Världen, underkufvade Helvetena samt återbragte
alla ting i Himlarna i ordning, och jämväl förhärligade sitt
Mänskliga, kan ses ofvanföre n. 67; och huruledes, i Nya
Jerusalems Lära om Herren n. 12-14. Däraf är uppenbart, hvad
som förstås med Segrat har Lejonet.
266. »Som är utaf Jehudahs stam, Davids rot»
betecknar: genom det Gudomliga Goda förenadt med det Gudomliga
Sanna i sitt Mänskliga. Med »Jehudah» i Ordet förstås en
Församling, som är i det goda af kärleken till Herren, samt i
den högsta meningen Herren med hänsyn till den Gudomliga
Kärlekens Gudomliga Goda, och med »David» förstås Herren
med hänsyn till den Gudomliga Vishetens Gudomliga Sanna.
Att Detta förstås med »David», kan ses i Nya
Jerusalems Lära om Herren, n. 43, 44; och att Det förra [förstås];
med »Jehudah», kan ses n. 96, 266, 350. Utaf dessa saker
är uppenbart, att med »Si, segrat har Lejonet, som är utaf
Jehudahs stam, Davids rot» betecknas, att Herren besegrade
Helvetena och återbragte alla ting i ordning genom det
Gudomliga Goda förenadt med det Gudomliga Sanna i sitt Mänskliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
