Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[N:r 484.] TIONDE KAPITLET 473
Handling, som du kallat hufvudet af läran och af religionen,
icke är annat än Stöden Loths hustru, klingande utaf idel salt
då den vidrörts med skrifvarens penna eller hans fingernagel,
Luk. 17: 32. Detta har jag sagt, emedan I gören eder själfva
med hänsyn till den Handlingen lika stöder.» När jag sagt
detta, reste han sig upp och tog ljusstaken med handens [fulla]
kraft för att kasta den i mitt ansikte, men sedan ljuset då
plötsligt släckts och det blifvit stockmörker, kastade han den
i pannan på kamraten; och jag gick bort leende.
Tredje Minnesvärdigheten var denna. I norra
Väderstrecket af den andliga Världen hörde jag såsom ett dån af
vatten; hvarföre jag trädde fram dit, och när jag var nära,
upphörde dånet, och jag hörde ett ljudande såsom från en
församling. Och då sågs ett Hus fullt med hål, kringgjordadt meden
lermur, och från det hördes det där ljudandet. Jag trädde
fram, och där var en Dörrvaktare, hvilken jag sporde, hvilka som
voro där. Han sade, att det var de vises vise, hvilka
sinsemellan sluta till öfvernaturliga saker. Han talade så utaf sin
enfaldiga tro, och jag sade: »Är det tillåtet att gå in?» Han
sade, att det är tillåtet, »om blott icke du talar något; jag kan
släppa in, emedan jag efter tillstånd släpper in hedningar, som
må stå i dörröppningen med mig.» Hvarföre jag gick in, och
si, det var en Rännarbana (Cirkus) och i dess midt en
Talarstol, och en Samling af så kallade vise dryftade trons
hemligheter. Och ämnet eller satsen, underkastad dryftning, var då,
huruvida det Goda, som människan gör i Tillståndet af
rätt-färdiggörelsen genom tron, eller i dess fortgång efter
handlingen, är ett religionens goda eller icke. De sade enhälligt,
att med religionens Goda förstås det goda, som bidrager till
frälsningen. Dryftningen var skarp. Men öfvermäktiga voro
de som sade, att de godheter, som människan gör i trons
tillstånd eller fortgång, äro blott moraliska, borgerliga och politiska
godheter, som intet bidraga till frälsningen, utan allenast tron.
Och de bestyrkte detta så: »Huru kan något en människas
verk förbindas med det oförskyllda, sker icke frälsningen för
intet (gratis)? Huru kan något en människas goda förbindas
med Kristi förtjänst, är icke genom den enbart frälsning? Och
huru kan människans verkande förbindas med den Helige
Andes verkande, gör icke denne allting utan människans hjälp?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
