Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 502.] ELFTE KAPITLET 501
Som är Lifvet. Att Herren är Lifvet, kan ses Joh. 1: l, 4; 5:
26; 6: 33, 34, 35 och följ.; 11: 25, 26; 14: 6, 19, och många
gånger annanstädes. Att kärleken att härska utaf själfkärlek,
och kärleken att regera utaf högmod öfver egen förståndighet,
äro Hufvudena af Helvetets alla kärlekar, och sålunda
hufvudena af alla ondskor och däraf falskheter i Församlingen, vet
man icke nu för tiden. Dessa kärlekars angenämheter (nöjen),
hvilka öfvergå hågens alla vällusters angenämheter, göra att man
icke vet det, då de likväl äro andligen Sodom och Egypten. Att
»Sodom» är Kärleken att härska utaf själfkärlek, kan vara tydligt
utaf beskrifningen af Sodom hos Moses: Att de ville tillfoga de
Änglar, som kommo dit, våld i Loths hus; och att eld och
svafvel från Himmelen regnade öfver dem, l Mos. 19: l och
följ. Med »elden» och »svaflet» betecknas den kärleken med
dess begärelser. Dylika ting såg jag, när städer och samfund
utaf sådane omstörtades på yttersta Domens dag, och de [-[själf-ve]-] {+[själf-
ve]+} nedkastades i Helvetet. De kärlekarne och deras ondskor
betecknas med »Sodom» och »Gomorra» på dessa ställen:
Esaj. 1: 10;. 3: 8, 9; 13: 19; Jerem. 23: 14; 49: 18; 50: 37,
40; Klag. 4: 6; Ezech. 16: 46-50; Amos 4: 11; Zeph. 2: 9,
10; 5 Mos. 29: 23; 32: 32; Matt. 10: 14, 15; 11: 23; Mark.
6: 11; Luk. 10: 10, 11, 12; 17: 28, 29. Att den Kärleken
betecknas med »Sodom», vet man icke i Världen, men bibehåll
detta, och ihågkom det, då du kommer in i andarnes Värld,
hvilket sker efter döden, och du skall fullt bestyrkas. Men
man bör veta, att det finnes en kärlek att härska utaf
själfkärlek, och en kärlek att härska utaf kärlek till nyttor: denna
senare kärlek är himmelsk, den förra däremot helvetisk. När
därföre den ena utgör hufvudet, utgör den andra fötterna, det
är, när kärleken att härska utaf själfkärlek utgör hufvudet, då
utgör kärleken att härska utaf nyttor, hvilken äfven är en
kärlek att tjäna (vara till tjänst för) nästan från Herren, först
fötterna, sedan fotbladen, och omsider förtrampas. Men däremot
när kärleken att härska utaf kärlek till nyttor, hvilken, som
sades, är en himmelsk kärlek, utgör hufvudet, då utgör kärleken
att härska utaf själfkärlek, hvilken, som sades, är en helvetisk
kärlek, först fötterna, sedan fotbladen, och omsider förtrampas.
Men dessa tvenne kärlekar kunna i Världen svårligen åtskiljas
af människan; orsaken är den, att deras Utvärtes former äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
