Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje akten - Scen 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCEN 2.
Do förra. Dobtschinskij.
ANNA ANDREJEWNA:
Säg, blygs ni då ej, min herre! Jag litade
på er som på en anständig och lclok
människa! Och så ränner ni i väg. . bort. .
härifrån . . liksom alla de andra. . . och lämnar
mig här . . ensam . . . utan ett enda
förlösande ord! Ja, ni borde skämmas! Att behandla
mig på det viset... mig!... som burit till
dopet båda edra ungar . . . både Wanitscha
och Zisanka! ! Ja ... !
DOBTSCHINSKIJ:
Käraste gumor lilla! Jag svär vid Gud, att
jag sprungit mig så godt som fördärfvad bara
för att få betyga er min vördnad! —
ödmjukaste tjänare, Marja Antonowna!
MARJA ANTONOWNA:
God dag, Pjåtr Iwanowitsch!
ANNA ANDREJEWNA:
Nå, men så tala då en gång! Hur va’ dä?
Hur gick dä? . . .
DOBTSCHINSKIJ:
Var så artig. . . här är en breflapp till er
från Anton Antonowitsch!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
