Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
Det var omöjligt för organisationerna att med hjälp av
sina kassor tillförsäkra de strejkande — även blott under kort
tid — det dagliga underhållet, då de nu voro tusenden och
åter tusenden.
Men var det då icke att frukta, att den ene såväl som
den andre av de strejkande — de redan tränade såväl som dc
nykomna — plågade av ’hungern, skulle bli tvingade att
underkasta sig den grymma nödvändigheten, att gå tillbaka til!
fabrikerna och verkstäderna?
Och måste man å andra sidan icke även räkna med dem.
som befunno sig i en än ömkansvärdare ställning, de
permanent arbetslösa? Många av dem voro utan alla resurser,
ömkans värt strandsatta. Deras sista trasor hade vandrat li’ 1
pantbanken och de beklagansvärda stackarna
vegeterade,.uppehöll livshanken, man visste icke hur. Eller rättare — de
dogo en långsam hungersdöd. Men skulle nu icke utsikten
att kunna få äta driva denna reserv av arbetskraft att taga de
strejkandes arbete?
Och kunde man då icke riskera, att klasskriget skulle
förvandlas till en brodermördande batalj, fattiga satar mot
fattiga, arbetslösa mot strejkande?
Allt hängde på brödfrågan. Denna var nyckeln till hela
problemet. Om proletariatet kunde finna lösningen, skulle
vägen ligga öppen, bred och vacker. Om icke skulle det bli
övermannat. Det skulle komma tillbaka under oket, mera
förtryckt än någonsin.
Ända från strejkens utbrott både de stora kooperativa
konsumtionsföreningarna tagit itu med att förse icke al’enast
sina medlemmar men även icke-kooperatörer med bröd.
D.et var uppenbart, att så länge kommersialismens
mekanism hindrande omslöt dessa kooperativa organisationer,
kunde de blott 1 mycket liten utsträckning utlämna bröd och
livsmedel gratis från sina lager. Och det måste också
tilläggas, att även om de kunnat göra det i större utsträckning, så
skulle det ändå varit alldeles för otillräckligt att
tillfredsställa en sådan enorm massa.
I detta psykologiska ögonblick, som skulle komma att
avgöra rörelsens öde, förstod folket vad det hade att göra. Var
det belt. enkelt av självbevarelsedrift, eller var det
reminiscenser av sociala teorier som blivit utsådda i dess själ och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
