- Project Runeberg -  Hur vi gjorde revolution /
67

(1921) [MARC] Author: Émile Pataud, Émile Pouget With: Petr Kropotkin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NIONDE KAPITLET.

ARMÉNS REVOLT.

Den sociala sönderdelningen tid kunde icke vara evigt.
Regeringen var angelägen om- att komma till ett slut, ty
strejkens fortsättande stärkte organisationens inflytande och
orsakade ständigt tilltagande upplösning och avmattning av det
bestående. Staten befann sig i nödläge; det knakade i
maskineriet. Man hade amputerat det, sonn givit den social
prestige — de vitala samhällsorganen — ooh det återstod
nu nästan Inga andra än de förtryckande: domstolarna,
fängelserna, polisen ... Den hade visserligen också armén, men
dess pålitlighet var ytterst tvivelaktig.

önskande ett slut på upprorstillståndet beslutade
regeringen att proklamera belägringstillstånd. Den fick
parlamentets godkännande, vilket blott var en formsak. Kamrarna var
blott en gammal kvarleva. Slagna med panik, seende rött
överallt kunde de väl under sina ändlösa sammanträden
diskutera, besluta, avfatta resolutioner — men tyngdpunkten låg
icke längre där ooh de avgörande händelserna utspelades
annorstädes. Parlamentarismen höll på att dö bort.

Om än fast besluten att utföra sitt blodiga
undertryckningsarbete var regeringen likväl villrådig hur den skulle gå
tillväga. Den revolutionära rörelsen, som den ville krossa,
hade egenskapen att icke vara centraliserad; dess vida
utbredning gjorde operationen svår. På vilken punkt skulle
man rikta huvudanfallet? Skulle man besätta
Landsorganisationens kontor med militär? Men varken det eller d«t
samtida besättandet av Arbetarebörsen löste frågan. Skulle
man fängsla de mest framstående militanterna,
kommittéernas och kommissionernas medlemmar? Det hade redan
försökts utan märkbar framgång. De arresteringar som man
lyckats utföra — och de voro många! — hade ingenting för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:07:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/revolution/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free