Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
en livligare förbindelse utvecklat sig mellan städerna och
lantbyarna, underlättad genom förbättrade kommunikationer,
genom tidningar och genom den stigande upplysningen.
Å andra sidan hade de unga rekryterna, som kommit från
landsbygden in till kasärnerna, blivit omdanade till sin
karaktärs.äggning och anstuckna av de nyare idéerna, vilka de
sedan utbredde, då de återvände till landsbygden.
Om man härtill lägger den omständigheten, att folket på
landsbygden led av de allmänna missförnàllandena, var
nedtryckt av underbetalning i fråga om iöner, av skattebördor,
hypotekslån etc., så förstår man, att de vid detta avgörande
tiliiälle skulle komma att ådagalägga sin ovilja mot de
privilegierade, vilka strävat att bibehålla detta sakernas tillstånd.
Det inflytande som utövades av de kooperativa
jordbrukssällskapen var beaktansvärt. De uppväckte hos
bönderna förståelse för praktisk sammanslutning och inbördes
hjälp, som bourgeoisien hade sökt förkväva. Då ett stort
antal av dessa kooperativa föreningar lämnade sina
produkter till de kooperativa konsumtionsföreningarna i
industricentra, bidrog detta tid ett ömsesidigt närmande.
Ännu mera fruktbringande blev röreisen bland de bönder,
som voro anslutna till den allmänna arbetarekonfederationen,
eller som hade utbildat och utvecklat sina organisationer
under dess påverkan. Dessa föreningar gjorde C. Q. T:s taktik
till sin; de utspridde dess idéer och drevo propaganda för
desamma. Då man sett bönder deitaga i de fackliga
organisationerna och deras kongresser, kunde ingen gärna
misstaga sig angående innebörden av denna rörelse. Det var det
slutgiltiga beviset pä, att ett förbund omsider kommit till
stånd mellan bönder och arbetare.
Vinodlarne i södern och skogshuggarne i mellersta
Frankrike voro de första, som organiserat sig bland bönderna.
Flera andra följde exemplet; bönderna i norra Frankrike,
hartssamlarne i Les Ländes och grönsaksodiarne i
Parisdistriktet. Flera andra kommo efter, och snart utbredde sig
över hela franska landsbygden denna växande sociala
rörelse, full av liv och vibration. Lantarbetarne voro icke längre,
ett nedtryckt släkte; organisationen och solidariteten hade
givit dem kraft och styrka, de hade vaknat upp ur sin slöhet
och andefattigdom, och de hyste ingen fruktan för framtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
