Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
I första rummet antogs en resolution, som varit onödig
att diskutera — kanske till och med att framlägga — så
logisk och självklaT var den: det var frågan om den sociala
plikt, som innefattades i omhändertagandet av barnen,
åldringarna och invaliderna. Det var en viktig principfråga, som
det var fördelaktigt att fatta beslut om, för att sålunda
ådagalägga det nya systemets förhållande i detta fall till det
förut rådande tillståndet. Så beslöts, att man icke sku’le göra
någon skillnad på de olika åldringarna, och att "förutvarande
borgare" och proletärer skulle ha samma rätt till understöd.
Det kunde ej bli fråga om, att begränsa deras
levnadsmöjligheter genom’ att tillerkänna dem ett alltför litet understöd
eller genom att såsom förut ge dem ett otillräckligt, sådant.
Därför beslöt man, att göra det mesta möjliga för deras bästa1.
I följd härav stipulerades också, att arbetsåldern_ Skulle
inträda vid fyllda aderton år och femtio år fastställdes som
den tid, då det för ålders skull fick upphöra.
Denna åldersgräns var emellertid blott av provisorisk
karaktär, och skulle sedan komma att sänkas till
fyrtiofemårsåldern, så snart man ansåge sig kunna konstatera
tillräcklig tillgång på arbetskraft.
Den statistiska undersökning, som förut verkställts av
arbetarebörserna och fackförbunden angående
produktions-och konsumtionsförhållanden ledde dithän, att man för en
tidrymd av ett år fastställde åttatimmarsdagen. I de yrken,
där den förut fanns, blev den också bibehållen.
I detta samband framträdde också den gamla frågan om
"högre" och "lägre" yrken. Fanns det ännu några bestämda
skiljaktigheter? Skulle man på aristokratiskt manér göra
någon skillnad mellan "intellektuellt" arbete och annat sådant,
vilket var av s. k. lägre karaktär?
Redan före omvälvningen hade denna fråga debatterats
inom de fackliga organisationerna. Alla hade uttalat sig för
likformighet i löneförhållanden samt att man ej borde göra
någon skillnad på olika slag av arbete. Detta sätt att se
saken gjorde sig också fullständigt gällande på kongressen.
Däremot debatterade man den frågan, om icke de s. k.
"lägre" arbetarna kunde äga rätt till anspråk på någon
särskild gratifikation, emedan dessa arbeten voro tyngre än de
s. k. "högre".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
