Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
nisationer, som ,bäst svarade till deras krav: de
syndikalis-tiska organisationerna.
Böndernas sammanslutningar ersatte de gamla
kommunerna; och för lösandet av alla frågor appellerades till
byför-samüngen, vilken — åter satt i kraft — återförde bönderna
till samhälleligt liv; något som de blivit avvanda ifrån genom
den ekonomiska isoleringen och de politiska förhållandena,
som kapitalistsamhället påtvingat dem.
Vi ha tidigare omtalat, hur en panikens och vredens
flodvåg hade skakat bondebefolkningen ur dvalan och drivit den
att beväpna sig. Det som hade ökat ansvaret för denna
resning och kommit den att gripa omkring sig så hastigt, var att
till den aktion, som de syndikaiistiska organisationerna
igångsatt, kum även aktionen från tusentals agrikulturella
sammanslutningar, vilka efter dens sladg;tr och sammansättning icke
föreföllo vara omstörtande.
Dessa föreningar, existerande sedan lång tid tillbaka,
omfattade olyckligtvis både små och stora jordägare. De
senare hade till en början dirigerat föreningarna med baktanken
att kunna begagna dem som instrument vid valkampanjerna.
Men tid efter annan hade en ny anda börjat göra sig gällande
och genomsyra dessa organisationer. De små jordbrukarnas
inflytande hade blivit allt mera dominerande och en slags
bondesyndikalism med lite egenartad karaktär hade grott upp
i föreningarna och satt liv i dem.
Ursprungligen hade det kooperativa arbetet och
understödsverksamheten varit det enda som givit dessa föreningar
existensberättigande. Så småningom hade dess horiso.it
blivit vidare och de hade skymtat ett ideal för en social
reorganisation på kooperativ bas, vilken utan att befria dem från
statens ok även skulle sätta dem i stånd att mera rationellt
bruka jorden.
När den revolutionära krisen inträdde, hade dessa
organisationer — i början misstrogna och fientliga — blivit ryckta
med i rörelsen. Och då man i revolutionstider går raskt från
etapp tili etapp, så togo de snart steget ut. De sammanslöto sig
med arbetarnas fackliga organisationer.
Det stora problemet för bönderna var
egendomsproblemet. Hur skulle man kunna lösa det? En regelrätt
kommunistisk lösning ledde till att lägga alla jordlotterna tillsamman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
