Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
emot beslutades det att upprätthålla och förstärka de redan
existerande förbindelserna med arbetareorganisationerna i
alla länder. Dessa beslut hade enhälligt godkänts på
Landsorganisationens kongress.
Denna solidarisering med de övriga folken var för övrigt
så mycket mera nödvändig, som regeringarna drömde om
att ingripa i Frankrikes inre angelägenheter. En
förevändning var det lätt att finna; var det kanske icke deras plikt att
vaka över sina medborgares intresse? Först och främst över
deras som bosatt sig i Frankrike och vars industri och
affärsföretag blivit ruinerade; och vidare över innehavarna av
franska papper (statsobligationer, järnvägsaktier och andra
kreditpapper) vilka blivit lidande av det finansiella
sammanstörtandet?
Regeringarna uppträdde således i den kapitalistiska
solidaritetens namn — precis som deras förfäder handlat av
dynastisk solidaritet 1792. De vredgades på revolutionen
alldeles som 1792 och drömde om att få dränka den i blod, för
att göra slut på det förledande inflytande den övade på de
andra folken.
Den tyske kejsaren, stödd av en mäktig, väl organiserad
och stridsduglig arbetsköpareklass, tog hand om ledningen av
den nya koalitionen med så mycket större iver som han
kände den revolutionära agitationen vinna terräng bland de
stora tyska fackförbunden. Dessutom blev den uppeldad till
denna attack på den franska revolutionen av emigranterna
som gjort Strassburg till samlingsplats, sysselsättande sig
med reaktionära konspirationer, tiggande alla regeringar om
hjälp mot sitt fosterland. Framför allt sökte de få England
och Tyskland att angripa Frankrike. De drömde om att
kunna kringränna revolutionen genom att kombinera ett anfall
från landsidan och ett från sjösidan samtidigt med resandet
av ett nytt Vendée.
Historien återupprepade sig således: Strassburg trädde i
stället för Coblentz; det tjugonde århundradets bourgeoisi
efterapade adertonde århundradets aristokrati och imiterade
Condé.
Många voro de kapitalister, som redan vid de första
revolutionära utbrotten sökt sin tillflykt i städerna vid Rhen.
Många voro också de flyktingar, som: slagit sig ned där efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
