Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till läsaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL LÄSAREN.
Under de sista åren ha allt oftare genom världsprässen gått
meddelanden om olika demonstrationer mot regeringsmakten i
Ryssland, tidigare nästan alltid under rubrik, som endast angaf
de ryska studenterna såsom upphofsman till
oppositionsyttringarna. Men under senare tid har icke ens den ryska censuren
mäktat förhindra att man i öfriga delar af världen småningom
kommit till allt klarare insikt om att det icke blott är de
studenter, hvilka alltjämt officielt skyllas för »demonstrationerna»,
som i Ryssland opponera mot regeringen. Man har fått veta
att bakom och jämte dem stå tio- och hundratusental män af
folket, som icke blott lifligt sympatisera med den akademiska
ungdomen, utan äfven numera öfverallt göra gemensam sak med
denna i sträfvandet att störta envåldsmakten.
Ty detta och intet annat är numera den oppositionella
rörelsens öppet erkända syfte, detta det mål alla de olika, mer eller
mindre avanceradt frisinnade grupperna enhälligt sträfva till.
Man har ändtligen inom alla reform- och framstegsvänliga
kretsar insett att inga värkliga framsteg, inga varaktiga reformer
äro tänkbara utan en förändring af regeringssystemet.
Själfhär-skareprincipen, som ju i och för sig är en negation af
lagbundenhet och af lagenligt reglerad utveckling, måste alltid vid
tillämpningen ge upphof åt ett godtyckligt ämbetsmannavälde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
