Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det första revolutionära utbrottet i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
inflytande, men detta tjänade endast till att underblåsa den
stämning af otålighet och gryende missnöje, som mera eller mindre
medvetet rådde hos de flesta.
Missnöjet tog form efter arméns hemkomst från Frankrike.
Det riktade sig medvetet mot själfva systemet, mot det
autokratiska styrelsesättet. Inom alla de kretsar, där man
öfverhufvud intresserade sig för allmänna angelägenheter, räsonnerades
ifrigt om reformer, förbättringar, representation och konstitution.
Hvarje salong i S:t Petersburg blef ett slags konspirationshärd,
där man afhandlade allehanda omstörtningsplaner på ett sätt,
som enligt i Ryssland rådande åskådning gick mycket nära
högförräderi.
De allra flesta tänkte väl knappast allvarsamt på att från
tankar och ord skrida till handling. Men jämte dessa, så att
säga teoretiska konspiratörer funnos andra, som voro fast
beslutna att gå längre. De mest entusiastiska gingo redan
omedelbart efter återkomsten från Europa till värket att uppgöra
planer för en omhvälfning och att bilda föreningar och förbund,
som skulle taga utförandet af planerna om hand. Det tyska
Tugendbund tjänade i hufvudsak till mönster för de
organisationer, man bragte till stånd och hvilkas tyngdpunkt var förlagd
till armén, om ock många andra än militära element ingingo i
dem. Redan år 1820 voro flera föreningar af denna art i
värk-samhet, den förnämsta af dem den s. k. Välfärdsföreningen —
alla med klart uttaladt syfte att förändra det bestående
styrelsesättet, delvis eller helt och hållet, med fredliga medel, eller
med våld.
Härutinnan rådde stor meningsskiljaktighet mellan olika
grupper, så att man till en början fann det ogörligt att enas
om ett gemensamt program. Äfven inom »välfärdsföreningen»
gjorde sig snart tvänne skarpt motsatta meningar gällande.
Anhängarna af den ena, den mera moderata, ville endast
att man med till buds stående, lagliga medel, skulle hjälpa
och stöda regeringen och drifva den vidare i allting, som kunde
vara till nytta och fördel för folket, tills sålunda missbruken
småningom blefve afskaffade, förbättringar och reformer
genomförda och själfva styrelsesättet steg för steg förändradt. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
