Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander II:s regering - Terrorismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så förnuftiga voro de maktägande emellertid icke. Tvärtom
beslöto de, när de efter fredsslutet med Turkiet funno sig hafva
mera tid att ägna åt inre angelägenheter, att slutligt undertrycka
den socialistiska propagandan, som börjat anses alltmera farlig
för statens säkerhet. Härtill bidrog i ingen ringa mån det
allmänna knotet öfver krigets resultat och öfver de
missförhållanden inom både den civila och den militära förvaltningen, som
genom kriget kommit i dagen. Man hade igen — om också
icke fullt lika allmänt som före Krimkriget — invaggat sig i
öfvertygelsen att den storartade omorganisation armén undergått,
försatt densamma i yppersta skick. Nu hade det visat sig att ett
krig endast mot Turkiet tvingat Ryssland att uppbjuda alla sina
militära resurser för att nå fram till Konstantinopel. Men då voro
också både de militära och de finansiella resurserna så uttömda,
att Ryssland måste finna sig i att på Englands befallning afstå
från så godt som alla segerns frukter. Och tsardömets kredit
hade genom det dock icke långvariga kriget sjunkit så lågt, att
sedelmyntet under långa tider icke gällde mer än hälften af sin
nominella valör. Det var i det allra närmaste lika eländigt som
efter Krimkriget, ty om äfven denna gång en eller ett par
stormakter ställt sig på Turkiets sida, så skulle nederlaget utan
tvifvel blifvit ännu grundligare. Det insåg en hvar och därför
blef missnöjet både lifligt och allmänt.
Härtill kom ännu att Bulgarien med Alexander II:s goda
minne erhållit en konstitution. Man hade alltid såsom det
främsta och viktigaste skälet för vägrande af en konstitution åt
Ryssland anfört att folket icke vore på långt när moget för en sådan
styrelseform. Men det oaktadt hade man nu beviljat en
konstitution åt bulgarerna, som under det turkiska herraväldet helt
visst i ännu långt mindre grad utbildat sig för ett konstitutionelt
styrelsesätt.
Allt detta gjorde att regeringen med större farhågor än
någonsin betraktade den socialistiska propagandan och beslöt att
med hvilka medel som hälst göra slut på den. Polisen fick
ordres att utan betänkande arrestera en hvar, som syntes hafva
någon förbindelse med propagandisterna. Och de som frikändes
af domstolarna, sändes systematiskt till Sibirien på tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
