Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander II:s regering - Terrorismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
revolverskott mot Drenteln. Men Mirski’s häst blef skrämd och
ryckte till, så att Drenteln endast blef jämförelsevis lindrigt sårad.
Mirski undkom för tillfället, men blef senare häktad, dömd till
döden, men på afrättsplatsen »benådad» med lifstids straffarbete.
Icke fullt en månad senare, den 14 april, mötte studenten
Solovjeff Alexander II på dennes promenad längs det halfcirkelformiga
torget utanför Vinterpalatset och affyrade fem revolverskott mot
honom. Men icke ett enda träffade och tsaren »aflägsnade sig
med hastiga steg i zigzag», enligt ordalydelsen i den officiella
tidningen. Solovjeff, som öfvat sig flitigt och nått en hög grad
af träffsäkerhet med sin egen revolver, hade i sista minuten,
till följd af ett missöde med denna, nödgats taga en annan, som
han icke kände och som kastade kulorna högt ofvanför det eller
den man siktade på. Solovjeff blef gripen.
Dagen före detta attentat hade i Kiev ytterligare en spion
— Baranofski — blifvit aflifvad.
Såväl tsaren som alla andra insågo nu tydligt huru
allvarligt sakläget var och följden af denna insikt blef en ny serie
våldsåtgärder, hvilka i hela riket upphäfde lagen. Landet
indelades i sex generalguvernörsdömen och i spetsen för hvart
och ett af dem ställdes en generalguvernör med så långt gående
fullmakter, att till honom öfverlämnades till och med monarkens
rätt att fastställa eller upphäfva dödsdomar. Själfhärskaren
delegerade så godt som hela sin oinskränkta makt åt ett halft dussin
undersåter. Hade han blott lämnat en del däraf åt undersåtarna
i gemen, så skulle han uppnått helt andra resultat och utan
tvifvel fått sluta sitt lif i lugn och ro.
De värsta bland dessa nya generalguvernörer blefvo general
Gurko i S:t Petersburg och Todtleben i Odessa. Båda visade
omedelbart huru de fattade sin uppgift och sin ställning.
Den 27 maj hängdes i Kiev tre politiska fångar: Valerian
Osinski, Brandner och Antonoff. Alla tre hade dömts till döden
af en krigsrätt, som icke ens påstått dem öfverbevisade om
någonting annat än deltagande i propagandan. Men tredje
afdelningen visste genom sina spioner att de stodo i närmaste
förbindelser med den grupp, som numera allmänt benämdes
»terrorister», och att isynnerhet Osinski af dessa betraktades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
