Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander II:s regering - Terrorismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mera än ett par olika järnvägslinjer och däraf beslöt
exekutivkomitén att begagna sig. Minor anlades på icke mindre än tre
olika ställen: i närheten af Odessa, i närheten af Alexandrofsk
och tätt utanför Moskva. På alla tre punkterna vidtogo
förberedelserna omedelbart efter beslutets fattande och bedrefvos
med största ifver.
En ändring i den kejserliga marschrouten gjorde att
anläggningen nära Odessa måste öfvergifvas — de förberedande
arbetena för minan upptäcktes först långt efteråt. I närheten af
Alexandrofsk, där åter Scheljaboff, biträdd af en annan terrorist,
Okladskij, utförde arbetet, hade till plats för minan valts en punkt
på järnvägsbanken, där till och med en måttlig stöt skulle varit
tillräcklig att kasta tåget ned i en djup ravin. Allt var i
ordning och den elektriska strömmen slöts i det rätta ögonblicket,
men antingen var den för svag, eller var tändhatten felaktig.
Ingen explosion ägde rum och tsaren passerade oskadd den
kritiska punkten, utan att ens förr än långt efteråt få veta hvilken
fara han undgått.
I lika mån gynnades han af slumpen utanför Moskva. Där
hade de sammansvurna, i spetsen för hvilka stodo Sofia
Perovskaia och Leo Hartmann, inköpt ett litet hus i utkanten af
en förstad, som till största delen beboddes af »gammaltroende»
sekterister och som sträckte sig ut till Moskva-Kursk järnbanan.
I två månader arbetade de sammansvurna här, utan att grannarna
visste att flera än tvänne personer bodde i huset. Att dessa
tvänne mottogo besök af andra, kunde icke hemlighållas, men
då man trodde dem vara sekterister, som i hemlighet umgingos
med trosförvandter, aktade man sig att låta någon obehörig —
minst af alla polisen, alla sekteristers fiende — få någon aning
om hvad man möjligen fann främmande i de nya grannarnas
lif och uppträdande.
Från huset gräfdes en lång tunnel, som slutade under själfva
järnvägsbanken, där minan anbringades. De sammansvurna visste
mer än väl att hvar och en af dem varit hemfallen åt dödsstraff,
ifall de blifvit upptäckta. Därför fanns på lämplig plats i huset
en flaska nitroglycerin, tillräcklig att spränga allt och alla i luften,
om de blefve upptäckta. Sofia Perovskaia hade åtagit sig att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
