Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander III:s regering - Slavofilernas invärkan på utvecklingen - Alexander III och hans ministrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
tressanta arbete »Russian politics» (sidd. 186—187) karaktäriserar
i följande ord:
(Slavofilismen utgör) »det enda parti, om hvilket man haft
synnerligt tillfälle att höra talas, emedan det varit det enda, som
tillåtits resa sitt hufvud i offentlighet, att publicera och drifva
fram sina åsikter i tidningarna, och att under den mest
inflytelserika, men minst hedrande perioden af sin tillvaro hafva som
sitt organ en tidning af utomordentlig aktivitet, inflytande och
makt. Partiets principer i inre politik äro i hufvudsak desamma
som de, hvilka Japan för icke länge sedan uppgifvit och hvilka
måhända äfven Kina nu kommer att tvingas att lämna. I Ryssland
utgör partiet det modärna förkroppsligandet af den konservatism,
som ställde sig i opposition mot Peter den store och öfver hvilken
han kastade sig med hela makten af sin personlighet.»
Det var detta parti, som genom Pobedonostseff under
Alexander III:s tid styrde Ryssland, som i all hufvudsak styr
det än i dag. Slavofilernas konfysa, men för folket ömmande,
idealistiskt naiva läror hade småningom blifvit förvrängda och
förfalskade, tills de blefvo till ett underlag för den mest
reaktionära despotism det nutida Europa känner — om blott Turkiet
frånräknas. Icke ens Ivan Aksakoff kunde hålla sig kvar på den
ståndpunkt hans broders memorandum betecknade, utan gled
alltmera in i den af Katkoff och Pobedonostseff ledda reaktionen,
som småningom själf afstod från benämningen »slavofilism» och
som gjorde att de få återstående gammaldags slavofilerna liksom
de liberala drogo sig undan politiken, på hvilken de icke längre
kunde invärka.
Alexander III och hans ministrar.
Af biografier öfver Alexander III har en hel literatur sprungit
upp under den jämförelsevis korta tiden sedan hans död. Den
i och för sig tragiska, för Ryssland och det ryska folket
fördärf-bringande konflikt, för hvilken han under hela sin regeringstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
