Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander III:s regering - Reaktionen under Alexander III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i stället för att ägna dem sin lediga tid, håller starschina’n på
att bli en byråkratrisk tjänsteman, lika oärlig och lika despotisk
som tschinovnikarna, hvilka icke alls väljas.»
Detta var dock icke tillräckligt för regeringen. Genom att
tvinga mir’ernas och volost’ernas chefer att blifva ett slags
tschinovnikar gjorde den det nödvändigt för dem att skaffa sig
biträden mera hemma i skrifkonsten än de själfva. Dessa
biträden ombesörjde regeringen i och genom anställandet — på
böndernas bekostnad naturligtvis — af by- och distriktskrifvare,
tjänstemän, hvilka på samma gång de själffallet kommo i
intimaste beröring med bönderna, äfven måste erhålla ett betydande
inflytande öfver sina nominella chefer, de äldste, allt under det
de själfva, såsom rekryterade från samhällets allt utom bästa
element, i förbund med landtpolisen kunde behandla bönderna
ungefär efter eget behag. Regeringen har nämligen uttryckligt
förbjudit anställande såsom skrifvare af bildade män. Ingen som
afslutat kurs vid ett gymnasium, och ännu mindre naturligtvis
någon tillhörande ett universitet, kan erhålla en sådan
skrifvarebefattning. Personer, som äga bildning, anses kunna påvärka
bönderna i skadlig riktning och därför få skrifvareposterna
endast besättas med individer, som icke drifvit boklig idrott stort
längre än till inhämtande af färdighet att läsa och skrifva —
detta ehuru dem åligger handhavandet i skrift af byalagens och
volost’ernas alla inre affärer. På tal om dessa tjänstemän och
det inflytande de utöfvat säger Stepniak i sitt arbete »De ryska
bönderna» (Russian Peasantry Del. I sid. 166):
»Bykommunerna ha för landtpolisen blifvit en källa till
ständig inkomst, hvilken ofta uttages på ett sätt, som tvunget
påminner om den goda gamla lifegenskapstiden. Så finna vi
t. ex. i ett af inrikesministern den 29 mars 1890 utfärdadt
cirkulär det betecknande medgifvandet att, ’enligt de i ministeriets
kanslier hopade rapporterna’, officerarna vid landtpolisen
begagna sig af rätten att hafva en ’ordonnans’ för att uträtta
sina ärenden, till att från kommunerna under deras myndighet
uttaga fyratio till femtio ’ordonnanser’, hvilka de använda för
arbete i sina hus och på sina fält. I en del fall betalade
byalagen, i stället för denna tribut af gratisarbete, regelbunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
