Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander III:s regering - Reaktionens följder på det ekonomiska området
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Procentarna ha blifvit till en formlig landsplåga i Ryssland.
Under skydd af, och ofta i förbund med landtpolisen, formligen
utplundra dessa byprocentare — »kulak’erna» — allmogen i hela
landet. Den som en gång råkat i deras våld, kan knappast
någonsin mera frigöra sig därur. Han kan vara nöjd om han,
genom att erlägga räntan på sin skuld, lyckas undgå att
småningom förstora den, tills icke blott hans hus och jord och
redskap och kreatur, utan också han själf och hans familj bli
»kulak’ens» egendom. Det låter som en saga, men är icke
desto mindre sannt att ännu i våra dagars Ryssland föräldrar
bland allmogen, när nöd står på, sälja både sina barn och sig
själfva till lifegna under flera eller färre år. Beträffande sönerna
uppgöras kontrakt med krögare, handtvärkare och andra om
»lärlingskap», som i regeln betyder alldeles detsamma som
lifegenskap under en följd af år. Döttrarna gå ofta i städerna
och fabriksbyarna ett till och med värre öde till mötes. Och
föräldrarna hyra ut sig till förmån för »kulak’en» på vilkor, som
faktiskt göra dem till trälar, tills han blifvit förnöjd.
Statistikern Slominskij beräknar att bonden måste arbeta fyra af veckans
sex arbetsdagar för staten och procentaren, medan han och hans
familj få åtnöja sig med att lefva af afkastningen af de
återstående två. När och huru skulle han då hinna lägga af
någonting för förbättrande af sitt jordbruk?
Detta försvårades ytterligare i allra högsta grad genom den
protektionistiska tullpolitik, som regeringen dref allt längre.
Ryssland skulle bli ett industriland. Dess resurser af olika
slag — räsonnerade man — voro tillräckliga för alla Rysslands
egna behof. Genom exploatering af dem kunde sysselsättning
och inkomster beredas åt tusen- och tiotusental, som annars
saknade arbete. Förenta Staterna hade bevisat att ett
protektionistiskt tullsystem förmådde skapa en storartad industri, där
den förut saknats. Detta exempel borde Ryssland följa och
sålunda öppna nya förvärfs- och rikedomskällor för folket.
Protektionstullar blefvo dagens lösen.
Man följde det amerikanska exemplet. Men man glömde
att i Förenta Staterna rådde ett helt annat samhällsskick, därför
helt andra förhållanden och på grund af dem helt andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
