Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander III:s regering - Den revolutionära rörelsen under Alexander III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sålunda förvandlades de ryska anarkisterna genom logiken af
själfva den ställning de intagit till socialdemokrater. Det
program ’Narodnaja Volja’ år 1880 — ett år efter splittringen —
utfärdade, visar snabbheten och grundligheten af denna
förvandling. Det är framför allt ett politiskt reformprogram, hvars
hufvudpunkter äro:
»1. En permanent representativ församling, som skulle
hafva öfverinseendet och ledningen i alla statsaffärer.
»2. Själfstyrelse för guvernementen, säkerställd genom val
af alla offentliga funktionärer.
»3. Oafhängighet för bykommunerna (mir’erna) såsom
ekonomiska och administrativa enheter.
»4. Fullständig samvets-, yttrande-, präss-, församlings-,
mötes- och valfrihet, jämte frihet för valagitation.
»5. Allmän rösträtt.
»6. Ersättande af den stående armén med en territorial
milis.
»7. Nationalisering af jorden (dess förvandling till
statsegendom).
»8. En serie åtgärder, syftande att öfverflytta äganderätten
till fabriker till arbetarna.»
De sex första punkterna utgöra partiets politiska, de två
sista dess ekonomiska program, hvilket klart nog visar att de
voro socialdemokrater, i allt väsentligt intagande samma
ståndpunkt som socialdemokraterna i andra länder, utom att de ryska,
såsom medlemmar af en åkerbrukande nation, lade större vikt
på frågan om jorden. På samma gång erkände dock utfärdarna
af programmet äfven att de ryska arbetarna ännu icke voro
tillräckligt långt hunna i utveckling för att omedelbart bli
kollektivägare till fabriker och industriella anläggningar. Att däremot
bönderna voro fullkomligt i stånd att genomföra
»nationaliseringen» af jordegendomen, påstodo de bestämdt — och däri
kunde de möjligen ha rätt. De ryska bönderna ha ju sedan
urminnes tid varit vana vid kommunism beträffande
jordäganderätten.
Något egentligt arbete för genomförandet af detta program
på fredlig väg blefvo de revolutionära dock icke inom den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
