Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nyaste tiden - Reaktionen under Nikolai II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
oaktadt kunde författare och prässorgan då och då meddela
fakta, som — måhända till och med utan att meddelarna tänkte
på det — spredo ett det bjärtaste tänkbara ljus öfver olika
förhållanden. Så t. ex. offentliggjorde »Juriditscheskaja Gaseta» år
1897 en artikel af senatorn Tagantseff rörande den af regeringen
inslagna (och än i dag praktiserade) metoden att öfverföra från
de vanliga och lagliga domstolarna till krigsrätt alla mål, däri
en eller annan maktägande ville få till stånd en dödsdom.
Senatorn-författaren kunde själffallet icke tillåta sig någon direkt
kritik af denna metod, nämde endast att dåmera hvarje
generalguvernör erhållit rätt att sålunda låta öfverföra mål och
meddelade det statistiska faktum att under femtonårsperioden
1876—1891 icke färre än 292 personer på grund af sådana
krigsrättsdomar blifvit afrättade i Ryssland, däraf 120 militärer
— mest soldater — och 172 civila. Om man nu betänker att så
godt som alla dessa afrättade utgjordes af personer, som icke
ens enligt rysk lag af domstol skulle kunnat fällas till
dödsstraff*), utan som väckt de maktägandes förbittring genom att
söka sprida kunskap bland de okunniga massorna om de
rättigheter, som tillkomma hvarje människa emedan hon är människa,
och som drifvits att till själfförsvar i vissa fall möta våld med
våld — betänker man detta och sammanställer det med den s. k.
administrativa rättskipningen och allt hvad därtill hör, så kan
man ur senator Tagantseffs torra artikel få material till mer än
en volym om gräsligheten af den regim, som då rådde och
ännu råder i Ryssland.
Föga mindre upplysande, ehuru på ett helt annat område,
var en annan artikel, som ungefär vid samma tid, också med
censurens begifvande, offentliggjordes i »Finansiella Budbäraren»
och som gällde den ryska finansministerns protektionspolitik.
Artikeln hade alls icke formen af en kritik. Den talade endast
om att regeringen, »för att uppmuntra den nationella industrin»,
placerat alla regeringsordres för järn- och stålprodukter hos in-
*) Undantag utgjorde de, som direkt eller indirekt deltagit i attentat mot
tsarens lif, men de voro icke flera än högst ett tjugutal under den period
statistiken gällde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
