Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nyaste tiden - Den revolutionära rörelsens utveckling under Nikolai II och utsikterna för framtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reaktionära regeringen själf. Dess taktik att ögonblickligt slå ned
och med våld söka göra slut på hvarje sig yppande sträfvan
att på ett eller annat område länka utvecklingen in på banor,
som icke utstakats af de maktägande, men som utvecklingens
egen logik gjorde naturliga, kunde icke annat än skapa
missnöje inom ständigt flera samhällslager. För reformvännerna
gällde det sålunda att följa med regeringens reaktionära politik
och att på hvarje område, där denna ingrep för att undertrycka
samhällsutvecklingens naturliga och själfständiga gång, belysa
den värkliga innebörden däraf och uppvisa att det rådande
systemet, den byråkratiska despotismen, som tagit tsarväldets plats,
måste hålla all utveckling tillbaka för att kunna hålla sig själf
vid makten. På detta sätt kunde och måste de ständigt
talrikare missnöjdas knot mot en eller annan yttring af reaktionen
småningom, men ofelbart säkert förvandlas till öfvertygelse om
omöjligheten af hela det statsskick, hvarpå denna reaktion stödde
sig och som i sin tur upprätthölls af reaktionen. Sådan har
också de reaktionäras taktik blifvit och tack vare regeringens
blindhet har den medfört resultat, som ännu för några få år
sedan skulle förefallit otänkbara inom någon öfverskådlig framtid.
I det föregående har påpekats huru lätt det skulle varit för
Nikolai II att stäfja den revolutionära utveckling i här antydda
riktning, som börjat under hans faders regering. Han var på
intet sätt bunden vid den reaktionära politiken, hvars olyckliga
frukter voro synbara för hvem som hälst. Minsta grad af
förmåga att öfverblicka förhållandena och att draga vanligt
förnuftiga slutsatser af dem såsom premisser, hade bort visa honom
att den »själfhärskaremakt», det oinskränkta envälde hans
rådgifvare enständigt uppmanade honom att upprätthålla, blifvit till
en den genomskinligaste förklädnad för obegränsadt
tjänstemanna-godtycke och själfsvåld, för ett byråkratvälde, som i alla
afseenden och på alla områden — utom till namnet — var
oberoende af tsaren-»själfhärskaren». Genom att förunna folket
en måttlig, af lag begränsad andel i styrelsen, komme i själfva
värket tsarens personliga inflytande på denna att utvidgas, icke
att inskränkas, ty äfven hans andel i makten skulle stödas af
lagen och icke kunna usurperas af dennas och statens tjänare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
